ÅSIKT

Ur möglet stiga vi mot ljuset

Dagens Gormander

1 av 3
Museichefen Lars Nittve med Robert Rauschenbergs logotype och get.
KULTUR
Detta är en kulturartikel som är en del av Aftonbladets opinionsjournalistik.

Chefen för Moderna museet, Lars Nittve, strålar av glädje. Äntligen har man befriat museet från mögel, en seger för svensk byggnadskonst som kräver att Göran Persson inviger på lördag.

Alla är glada. I går kväll var det fest för tusentals inbjudna som vandrade längs en lysande väg av eldar mot portarna. Underbart med en fest där man kan hämta grönmögelosten direkt från väggarna.

Möglet är fienden. Äter vi upp fienden får vi dela hans styrka.

Lars Nittve har slipat golven och målat väggarna ljusare för att vi ska slippa den spanska ångesten. Han har släppt in fotografer på museet och visar en fin utställning med Anna Riwkin. På bottenvåningen i barnens verkstad annonserar man babyvisningar för nyfödda.

Men kan man vara säker på att möglet är borta och att curatorerna inte har spindelväv i huvet?

Vi vill öka förståelsen av att vara människa i dag, fortsatte Lars Nittve. Därför har Securitas-vakterna diskreta uniformer och öronmusslor i stället för sprakande telefoner. Och det bästa av allt, vi visar samtidskonsten i baklänges kronologi.

Vi vill slopa bekräftelse, sa Nittve. Det är därför vi kör baklänges.

Man hittar förstås Rauschenbergs gamla get och Warhols Marilyn. Här stapplade de gråhåriga fram denna kväll genom sin ungdoms uppror och mindes hur de svarta pantrarna besökte museet 1969.

Alla ungdomar som inte ville läsa läxor hade en given plats den gången. Men också Vietnam, Blå Tåget, Åke Hodell med sitt framförande av I gevär och Karl-Erik Welin som lyckades såga sig i benet när han skulle göra kaffeved av en flygel.

Moderna museet blev ett världsmuseum men uppstod som ett provisorium med en handfull anställda. Pontus Hultén hade hört talas om att Picassos tavla Guernica låg hoprullad i en källare nånstans. Han hämtade den och ställde ut den i militärens gympasal på Skeppsholmen.

De bästa moderna museerna inreds ofta i gamla verkstäder och exercishallar där byggnaden inte blir huvudperson. Det provisoriska är livskraften.

Nånstans på vägen gick den insikten förlorad och det nya museet blev en dyster borg för maktens och penningens tilltal. Museichefen David Elliott var trevlig men när han skulle visa en bild av Lars Hillersberg sa han Lars Englund. Ännu värre blev det när huset möglade. Fastighetsverket konstaterar att "dräneringen var otillfredsställande" med "otätheter till krypgrunder".

Man visste inte att torpargrunder måste ventileras. Det är sånt som folk har vetat sen medeltiden. Dessutom ska vatten ledas bort och marken helst täckas med plast. Sålunda möglade museet underifrån, gaser steg upp i golvmattorna som avgav förfärliga ångor. Personalen blev förgiftad, drabbades av yrsel och kunde inte längre andas på grund av astma.

Inte undra på att det blev en flopp med en museichef som blivit så vimmelkantig att han inte längre kunde skilja på de mest kända svenska konstnärerna.

När makten fick storhetsvansinne slog möglet till. Saneringen har kostat 170 miljoner, men Fastighetsverket aviserar betydligt högre kostnad. Fast "vi vill presentera siffrorna senare för att inte förstöra invigningsfesten", säger en tjänsteman till mig.

Totalt är man nu uppe i 600 miljoner och räknar man in de senaste fem årens anslag blir det över tusen miljoner. Det skulle räcka till 1 500 fria teatergrupper eller 6 600 kulturtidskrifter.

Visst är det bra att det finns pengar till kultur.

Men kan man köpa tillbaks Moderna museets anseende? Vad kostar det att köpa sig ungdom på nytt - tusen miljoner? De gråhåriga stånkar lite och slocknar.

Vi satsar på tillgänglighet och kompromisslöshet, sa Lars Nittve. I vår blir det en utställning, Svenska hjärtan, med spaning på nationell identitet.

Kanske kan det bli nåt. Det brinner ju utanför knuten och demonstrationerna mot Irak-kriget var all time high, större än de under 60-talet. Visst vore det fint om inte bara publiken utan också samtiden hade fri entré till Moderna museet.

Doktor Gormander