ÅSIKT

Handmjölkat ljud

KULTUR
Detta är en kulturartikel som är en del av Aftonbladets opinionsjournalistik.

Världen är ljudande, först som sist. Det gör att ett antal ljud ständigt är på väg bort och måste dokumenteras innan de försvinner som gamla dinosaurier. Ånglok, hushållsredskap som smörkärnan, slipstenen, hasande träskor på 70-talsvis på gågator av förortsbetong, mattpiskningen, det rytmiska dunket över rälsfogarna, enpetaren, flärpen i cykelhjulet, parkeringsmätaren med vridanordning, pickupnålen som raspar, tvåtaktssmatter, den handjagade gräsklipparen, rullmangeln, det ställbara munstycket på en Dellortoförgasare. Samtliga på väg in i den stora tystnaden.

Plötsligt minns jag handmjölkandet av kossan när mjölken strilar mot hinken. Och hur ljudet sätter i gång andra minnen. Till exempel när vi doppade bröd i sprit och bjöd tuppen. Han åt, sprang och tokjagade hönsen, tog sats mot höskullen, gol fem gånger och tuppade av.

Var finns museet som samlar sådana ljudhändelser?

Mikael Strömberg