ÅSIKT

Gud, vad de säljer!

ANITA GOLDMAN granskar ett par av nyandlighetens mest lönsamma profeter

1 av 2 | Foto: AFTONBLADET BILD
Deepak Chopra.
KULTUR
Detta är en kulturartikel som är en del av Aftonbladets opinionsjournalistik.

Han ser ut som om han just stigit av planet, klädd i en globetrotters skrynkliga vita byxor och med en rundning vid magen som snarare skvallrar om tycke för exklusiva kaliforniska restauranger än om ayuvedisk enkelhet. Han är knappast ett levande bevis för att han skrivit Perfect Weight - men desto mer ett bevis på att råden i hans bok om "livets sju andliga lagar" verkligen fungerar. Där lovar Deepak Chopra läsaren "obegränsat välstånd". Du kommer "att få se att du kan manifestera vad du än vill, allt välstånd, alla pengar och all framgång du önskar". Den amerikanska drömmen har nog aldrig paketerats så förföriskt som i denna bästsäljare. I alla tider har andliga sökare sökt enkelhet, försakelser och ödmjukhet som en väg mot ett fullödigt andligt liv. Men detta kastas i den postmoderna andligheten på samma historiska sophög där "de gamla religionerna" (som en annan av nyandlighetens superstjärnor, Neale Donald Walsch, kallar dem) hamnar med annat skräp likt en straffande Gud, helvete, förbjuden eller kringskuren sexualitet, specifika ritualer och lagar och heliga böcker som måste följas.

Den indiskfödde läkaren och numera amerikanske bästsäljaren och nyandlighetsgurun Chopra har författat uppemot 40 titlar, översatta till ett dussintal språk. På svenska har sju av hans böcker utkommit, nu senast Att välja glädjen, ett konstigt titelval för Synchrodestiny: harnessing the infinite power of coincidence to create miracles. Chopra säljer inte bara böcker i mass-upplagor, han håller också föredrag och seminarier världen runt. Jag var nyligen på ett i Stockholm, där den rymliga Chinateatern var knökfull av - främst - kvinnor i 30-40-årsåldern. De hade betalat en rundlig summa för att lyssna en hel dag på Chopra och stod i pausen i en av de längsta boksigneringsköer jag sett.

Synkronicitet är det som i vanligt tal kallas meningsfulla sammanträffanden, under eller tur. Men för Chopra visar detta "att universum i dess absoluta helhet konspirerar för att skapa ditt personliga öde". "Synkronicitet", skriver Chopra, "är ett sätt att komma i kontakt med Gud." Det är ett grandiost personligt öde som Chopra utlovar individen i den stund hon förstår att hon inte främst är materia, kropp och jag, utan odödlig själ, vilken ingår i ett komplext och välvilligt universum.

Samma helg besöker även Neale Donald Walsch Stockholm. Hans Samtal med Gud platsar i den "kanaliserade" andliga traditionen, där "Guds hand" rör pennan, Guds röst "talar" genom författaren. Walsch presenterar den klassiska mystikens insikter på ett språk så vardagligt och modernt att det kan verka vanvördigt, men hans betonande av människans andliga ursprung och hennes absoluta fria vilja att i varje ögonblick "vara Gud" har entusiasmerat stora läsarskaror. Det är inte på grund av Guds beslut eller straff som världen ser ut som den gör, det är människan som i varje ögonblick skapar sitt liv: "Det finns inget du inte kan vara, och det finns inget du inte kan göra. Det finns inget du inte kan ha." Likheterna med Chopras "andliga succélära" är uppenbara.

Min utgångspunkt för att skriva om den våg av nyandlig litteratur som säljer i stora upplagor världen över är en i grunden bejakande inställning till andligt sökande - och en förståelse av det moderna samhällets kris som en andlig kris. Det är alltmer tydligt att det västerländska materialistiska projektet skapat ett samhälle som inte tillfredsställer människans behov av mening och tillhörighet. Modernitetens förlorare - de många som sett moderniteten importeras utifrån, men som varken dragit fördelar av dess materiella överflöd eller av dess individuella rättigheter och friheter - söker sig bakåt, till de trygga mönster och trossatser från ett förgånget som i den samtida förvirringen ter sig tryggt och gyllene.

Men parallellt med att islamsk, kristen, hinduisk och judisk fundamentalism brer ut sig i såväl utvecklingsländerna som i USA sker ett andligt sökande bland modernitetens vinnare: bland medelklassens vita i västvärldens metropoler. Där formligen exploderar intresset för nyandlighet eller för vad som på engelska kallas "new age"; en ny tidsålder med ett "paradigmskifte", från en materialistisk och egocentrerad och konservativ syn på världen och individens möjligheter till en andlig, en där själen står i centrum och ingår i meningsfullt samband med universum och där möjligheterna är obegränsade.

Inom begreppet "new age" faller såväl en hel flora av hälsokurer, ofta baserade på gamla och väl beprövade läkekonsttraditioner från Kina, Indien eller diverse ursprungsbefolkningar, men också mirakulöst helande (healing) genom användning av kristaller, läsning av aura, böner eller egensuggestion. Hinduism, buddhism, naturfolksreligioner och judisk mystik populariseras i västerländsk och lättsmält form. Framträdande inom new age är också ett handfast förhållande till döden, den existerar egentligen inte. Själavandring och utom-kroppen-upplevelser är inte endast en trossats utan kan också upplevas och bevisas här och nu genom tekniker som regression och hypnos.

Just ett pragmatiskt "how-to-do-it" är centralt i nyandligheten. Det väsentliga är inte Ordet, heliga skrifter och fastslagna ritualer, utan de verktyg med vilka "gudsmedvetande" kan uppnås: alltifrån diverse psykodynamiska tekniker, astrologi, meditation till användande av speciella stenar, essenser, orakel, medium, mantror, hypnos, regressioner och så vidare.

Till skillnad från de klassiska mystikerna vill de nyandliga inte bara vara något eller ge något, de vill få något också.

Den nyandliga litteraturen understryker det kärleksfulla, det problemlösande och det universella i det andliga budskapet. Det finns ingen straffande Gud, inget helvete, inga människor eller grupper som inte får plats i gemenskapen, inga problem som inte kan lösas. Många av new age-författarna skriver under på en mycket liberal världsbild; de är emot krig, utsugning, miljöförstöring. Det är svårt att tänka sig välkända new age-ikoner stå vid den amerikanska presidentens sida och välsigna hans senaste krigsföretag, som fundamentalistiska kristna predikanter gör.

Det är sympatiskt, men när den uråldriga mystiska upplevelsen av alltets enhet och av själen som människans essentiella verklighet paketeras med informationssamhällets och massmarknadens effektivitet och med de förenklingar som en sådan marknadsföring kräver, blir jag betänksam. Att som Chopra posera som "själens vetenskapsman" finner jag såväl onödigt som djupt tvivelaktigt. Under sitt föredrag varvar han kvantfysiska teorier, vilka den beundrande publiken knappast har möjlighet att verifiera, med mirakulösa historier om de gudomliga sammanträffanden han själv varit med om, även de omöjliga att verifiera.

Även Walsch förvirrar sig in i långa kvantfysiska utläggningar. Därmed blir talet om paradigmskifte paradoxalt, för trots att man vänder sig mot den materialistiska världsbilden som lett oss i andligt fördärv, är det just med dess verktyg man vill "bevisa" Guds och själens existens.

För den moderna människan är tydligen inte längre Tron, Kärleken och Nåden tillräcklig. Lägg till detta bristen på ödmjukhet, tendensen att presentera heltäckande förklaringar och modeller och det kommersiella tilltalet. Samt förstås den erotiska undertexten i de båda karismatiska manliga ledarnas närmast faderliga tilltal till den i huvudsak kvinnliga beundrarskaran. Och det sammantagna intrycket blir att en oändligt rik och värdig andlig tradition genom nyandlighetens profeter riskerar att banaliseras och kommersialiseras. Och därmed oskadliggöras.

Anita Goldman