ÅSIKT

Sätt eld på plugget

DOKTOR GORMANDER om en skolstart med brandvarning

KULTUR
Detta är en kulturartikel som är en del av Aftonbladets opinionsjournalistik.
Foto: Teckning: JOAKIM PIRINEN

nnNu börjar nästa termin i skolan. Det kan trots allt vara rätt kul. Man kan sätta eld på en papperspelle så att brandlarmet går. Till exempel. Kanske får man lära sig läsa också.

Fast det är inte säkert.

Man har reformerat skolan sen 1842. Högern ville att ungarna skulle uppfostras i kristlig anda medan vänstern och bönderna ville att de skulle lära sig saker också.

Men sen blev vänstern också lite höger. Efter andra världskriget blev de sociala koderna viktigare än kunskap också för dem. Det är viktigare att ungarna trivs än att de kan så mycket.

Alla blev liksom höger. Fast i kapprock.

I dag vet man varken ut eller in. Dystra rapporter rullar i tunga vågor in över skolministern. Eleverna lär sig för lite. I så fall borde de trivas desto mer. Men tyvärr är det inte alltid fallet.

Fast det är i alla fall kul när brandlarmet går.

nn2002 blev det en smärre jordbävning. Riksdagens revisorer hävdade att Skolverket misskötte sitt uppdrag. De rekommenderade regeringen att lägga ned Skolverket.

Generaldirektören Mats Ekholm bemötte kritiken. Det där är bara en partsinlaga, sa han.

Man kunde tro att generaldirektören förlorat förståndet. Man avfärdar inte Sveriges riksdag bara så där. Men han var förstås bitter. Han var frihetens entreprenör som varit med om att iscensätta det stora projekt där eleverna själva får välja och bestämma vad de ska lära sig och söka kunskap på egen hand.

Det var en tilltalande utopi. Problemet var bara att de elever som inte var födda med guldsked i mun föll handlöst och blev utopins offer.

Thomas Östros blev regeringens skarprättare i denna fråga. Det gick helt enkelt inte att fortsätta som förut. Lika bra att lägga ned Skolverket.

Och starta ett nytt.

Efter fyrtio års reformerande av skolan (från LgR 62) var det som en uppenbarelse. Det är viktigt att eleverna lär sig något också, hävdade Östros. Han framstod som pedagogikens järnkansler.

nnHär inleddes de för alla utomstående iakttagare förvirrande turer som ännu pågår. Partierna knycker varandras politik. Östros stal Jan Björklunds skolpolitik nästan rakt av. Moderaterna kokar upp en del rester från sossarnas gamla smörgåsbord med välja fritt-linjer. Östros adept, den nye skolministern Ibrahim Baylan, försöker förvalta den nya politiken och Jan Björklund själv stod på Skolforum i höstas och sa att Baylan har helt rätt. Så om ni tycker att Baylan har rätt så ska ni rösta på folkpartiet.

Vad är höger och vänster? Man kan bli yr i huvet för mindre.

Ibrahim Baylan är grön. Hur ska han kunna reformera det väldiga pedagogiska etablissemang som alls inte vill ha någon ny skolpolitik? Lärarhögskolorna är mest att likna vid statliga hippieläger där studenterna inte får lära sig att bedöma elevernas kunskaper. De får inte ens lära sig hur man lär barn läsa. Det är fritt val. Kritiken från såväl Högskoleverket som nya Skolverket har varit mördande.

nnOch vad ska man göra med alla lata lärare? Ska man hjälpa elever som halkat efter måste man ta reda på vad de kan. En jättemajoritet av eleverna har velat ha betyg ända sen femtiotalet. De vill ha svart på vitt i stället för sliriga utvecklingssamtal där man hör vad man vill. Men det är förstås jobbigt.

Lärarförbundet har så länge man kan minnas avskytt betyg. Är det alls möjligt att göra lärarkåren trovärdig och professionell?

Summan är yrsel. Vem hjälper alla ungar som tappas bort? Ska det ta fyrtio år till? Kan man ringa till Räddningsverket?

Under tiden kan man ju alltid sätta eld på plugget. Nåt kul ska man väl ha.

Doktor Gormander