ÅSIKT

Så gick det för Boris och Marina

KULTUR
Detta är en kulturartikel som är en del av Aftonbladets opinionsjournalistik.
Boris Pasternak.
Boris Pasternak.

Den här boken måste ni i värsta fall sälja er skjorta för att köpa. Så skrev en fransk recensent om den nästan 700-sidiga volym som innehåller brevväxlingen mellan två av 1900-talets största författare/poeter: Boris Pasternak och Marina Tsvetajeva. Mellan 1922 och 1936 korresponderade de – Boris i Sovjetunionen och Marina i sin europeiska exil i Prag och Paris. Det är förstås brev av högsta litterära kvalitet även när innehållet rör vardagens prosaiska detaljer.

År 2000 bröts förseglingen till det arkiv där huvuddelen av korrespondensen bevarats. 2004 gavs den ut i Moskva och nu finns brevväxlingen också i fransk översättning (Éditions des Syrtes). Det är ett intensivt tankeutbyte, fyllt av ömsesidig tillgivenhet. ”Jag sätter vänskapen högre än kärleken”, skriver Marina, ”vänskapen är vertikal, kärleken horisontal.” Samtidigt är det främst i hennes egna brev som vertikalt och horisontalt tenderar att konvergera.

Boris är mer sval och när han faktiskt skickas ut av Stalin för ett författarmöte i Paris 1935 anstränger han sig knappt för att träffa henne. Det blir, som Marina besviket konstaterar, ett kort ”icke-möte”. Hundratals timmar av brevskrivande rinner ut i sanden.

Torsten Kälvemark