ÅSIKT

Språket - det är vi

CAMILLA HAMMARSTRÖM är glad åt alla nya ord från Svenska Akademien

KULTUR
Detta är en kulturartikel som är en del av Aftonbladets opinionsjournalistik.

Ordböcker är som kärleksfullt uppförda byggnader tillägnade språket. Jag älskar att sitta och bläddra i dem och upptäcka nya ord, beundra den omsorg och kunskap som är nedlagd mellan pärmarna.

Mitt eget exemplar av Svenska Akademiens ordlista från 1998 är tummat och fläckigt, fyllt av understrykningar och kommentarer, alltid inom räckhåll under arbetet. Även om jag med åren blivit alltmer hänvisad till nätet, så är ordlistan urkunden för stavning och böjning.

Första upplagan av SAOL utkom 1874 och innehöll cirka 34 000 ord, från abborre till östra. (På den tiden stavade man över "öfver"). Det var det första lexikaliska verket över svenska språket och bildade ramen för Akademiens arbete med den stora ordboken. Den nya upplagan är den trettonde och rymmer ungefär 124 000 ord från à priori till övärld.

Akademien har tack vare den nya tekniken för första gången lyckats med att skapa en ordlista som speglar hur den samtida svenskan ser ut. Genom att man samkört olika databaser med varandra (till exempel Google) och skapat rimliga frekvensparametrar så har urvalet demokratiserats. Över tio tusen ord har tillkommit, medan hälften så många har utgått. Fram träder en levande organisk språkkropp som faktiskt är vår gemensamma skapelse. Det är som en frisk vind dragit in över sidorna.

Det är lätt att hitta ord som man själv varit med att etablera. Ordet intimisering har jag exempelvis använt många gånger, väl medveten om att det är en form av anglicism som saknar stöd i tidigare svenska. Nu har det kommit in i SAOL, förmodligen för att vi är många som tycker det är behändigt och klargörande.

Nytillskotten bildar små poem över den tid vi lever i:

multiresistent

patriarkal

queer

*

marknadsanpassa

mingla

keff

pierca

*

sprödbakad

sms:a

guss

Ordlistan har en strävan att anpassa nya tillskott i språket till rådande svenska normer för stavning och böjning. Ett sådant anpassningsförsök har ordet guzz (flicka) ovan råkat ut för. Det är väl mindre lyckat även om varianten guss förekommer. Särskilt som angivelse av den vanligare formen saknas. Akademien försökte en gång i tiden på samma sätt ersätta z:na i ordet jazz. Jass? Hur mycket svänger det om det?

Uppgiften är emellertid inte helt lätt. Vissa ord har vi en benägenhet att spontant ge en svensk form. Som exempelvis webben, stajla, blogg och fejka. Varför så sker med vissa ord finns det ingen bra förklaring på. Av någon anledning ligger de bra i munnen. Motsträvigare är ord som shop. Det har behållit sin enkla konsonant i obestämd form, men är besvärligt att hantera i plural där det böjs shoppar. Inte snyggt! Men korrekt svenska.

Tvärtom mot vad många tror så utgör de engelska lånorden en minoritet bland nyheterna. De flesta består av nybildningar av befintliga ord. Svenska språket är med sina sammansättningsmöjligheter ett av de rikare i världen. Redaktionen för ordlistan fortsätter sitt lyckosamma arbete. SAOL kommer att finnas på nätet där den ständigt kan uppdateras. På hemsida kan man ge förslag på nya ord. Språkkroppen lever!

Ordbok

Camilla Hammarström