ÅSIKT

Vårstädning och likriktning

KULTUR
Detta är en kulturartikel som är en del av Aftonbladets opinionsjournalistik.

■ ■Att så många som 47 ”intellektuella” inte uttrycker sig med större individuell variation när dagskritiken nu en gång ges så stor betydelse som i tisdagens Aftonbladet. Med en så entydig röst av sårad oskuld kan man få för sig att det är särintresset som formulerat sin dogm i det tidiga 2000-talets litteratur. Fyllda av oro över att berövas sin kommande och självklara plats i litteraturens kanoniska böcker och bli reducerade till den politiska viljans fotnot i fel sammanhang.

När kvinnor gör dålig litteratur skriver jag detta rakt ut, oavsett deras ädla avsikt. Ingen -ism står över tiden. Som normalföreteelse får feminismen finna sig i normalkritik, snart nog är den ersatt av en annan -ism, med nya anspråk på allsmäktighet. Tiden för litterära upprop och dito politik är tydligen inte förbi när fyrtiosju stämmor, en möjlig och komplicerad polyfoni, kan reduceras till ett unisont fy! Min recension av den urusla antologin från Wahlström & Widstrand 2006 är rolig och oförskämd. De 47 bekräftar min tes, särintresset formerar sig.

Läs också:

Jan-Olov Nyström