ÅSIKT

Dans utom tiden

KULTUR
Detta är en kulturartikel som är en del av Aftonbladets opinionsjournalistik.
Foto: joris jan-bos

■ ■Det mest vältränade av kattdjur torde knycka på nacken i ogrumlad avund inför varje dansare i Nederlands Dans Theater I. Här sticker alla ut, samtidigt som ensembledisciplinen är förnämligt hög. Dansare som Nancy Euverink, Patrick Marin och Stefan Zeromski läggs förvisso märke till, men aldrig att de skymmer någon av sina kolleger.

Smidigt, graciöst och kraftfullt rör sig alla fjäderlätt i vad som bitvis verkar vara fysiskt omöjliga rörelser, liksom de till synes utan ansträngning kan frysa i en pose utan att darra ens på lilltån.

Det är tre program det världsberömda kompaniet framför under besöket på Dansens Hus.

■ ■Öppningen, Jiri Kyliáns Wings of Vax, med syftning på Ikaros högmodiga flykt, låter åtta dansare i svart flyta över scenen till barockmusik och moderna minimalistiska tonslingor. De glider ut ur mörkret för att skapa den ena suggestiva konstellationen efter den andra, närmast bedövande vackert och med ett avslutande pas de deux som elegant balanserar mellan klassisk och modern balett.

■ ■Kyliáns Click-Pause-Silence, ett slags betraktelse över slumpen, låter både musiken och dansarna röra sig en smula nyckfullt, som fanns det ett obegripligt urverk bakom de mellanmänskliga mötena.

Märkligt är också hur det till synes slumpmässiga hålls samman koreografiskt och hur dansarna med utsökt precision blir en del av en för dem okänd helhet.

■ ■ Paul Lightfoot och Sol León har skapat det sista stycket, Signing Off, där Philip Glass loopar ger utrymme för en drömliknande och poetisk framställning där minnet, nuet och framtiden antar fysiska skepnader. Med hjälp av mörker, ljus och rörliga kulisser som skapar nya rum, uppstår ett både märkvärdigt och metaforiskt danslandskap: tiden i rörelse.

Tiden är annars något som verkar stå stilla medan Nederlands Dans Theater rör sig över scenen.

Dans

Claes Wahlin (kultur@aftonbladet.se)