Aftonbladet
Dagens namn: Signe, Signhild
STÖRST I SVERIGE - 3,5 MILJONER LÄSARE VARJE DAG
Startsidan / Kultur

Varats olidliga fallhöjd

Lena Nylén i ”Arkitekten”. Lena Nylén i ”Arkitekten”. Foto: PETER WESTRUP

   Varje kritik av det moderna samhället riskerar att hemfalla åt ett slags otillbörlig nostalgi av typen det var bättre förr. Men med varje framsteg följer förlust. Kännetecknande för moderniteten är att man undviker att tala om vilka förluster de ständiga landvinningarna medför.

Den skotske dramatikern David Greigs pjäs Arkitekten ritar upp en värld som balanserar mellan framsteget och dess förluster. Här sker det mesta från ovan. Den konkreta handlingen, hur arkitektens visionära förortsidyll blev ett ghetto som alla vill riva, kan ses som en metafor för hur moderniteten missar att räkna förlusterna. Greigs pjäs är ett försök till skadereglering.

 

   Karin Betz scenografiska byggblock låter skeendet hänga mellan det konkreta och abstrakta. Ljusprojektioner kan dela in världen i matematiska kvadrater eller explodera i drömmar. Ragnar Lyths återhållsamma regi undviker naturalismen, han låter i stället personerna bli ritningar av de mänskliga rester som i sin längtan uppåt faller för djupt.

Titelpersonen Leo har visioner om allt från familjen till stadsplanering, medan hans hustru Paulina har sökt sig så nära marken att hon balanserar på randen till avgrunden. Hon är kvinnan som har gett upp alla kontaktförsök till den grad att allt organiskt har blivit henne främmande, ett porträtt med precision i gester och replikföring av Lena Nylén, som aldrig låter de ofta dråpliga inpassen skymma tragiken.

De båda barnen söker markkontakt av okända på väg, moderna vandrare utan mål men ständigt i rörelse: Martins (en kvickt trulig Mattias Linderoth) symptomatiska avvisande av en suicidal Billy (Alexander Karim), respektive Karin Lithmans mellan förtjusning och förtvivlan vacklande Dorothy som liftande vid motorvägen desperat söker att vara långtradarchauffören Joe (Tom Ahlsell) till lags.

Och alla är de så förtvivlat ensamma, allra mest Leo, Håkan Paaske som magnifikt talar över huvudet på alla, och likt många andra tragiska hjältar inte inser vad han har mist förrän det är för sent.

Claes Wahlin
Senaste TV-klippen
SENASTE NYTT

Visa fler
Om Aftonbladet