ÅSIKT

Jo, det var oljan det handlade om

MAJ WECHSELMANN om hur Irak rånas på sina tillgångar

KULTUR
Detta är en kulturartikel som är en del av Aftonbladets opinionsjournalistik.

■ ■ "Stupid! It’s all about oil”, ”Idiot, det handlar bara om olja” är ett populärt uttryck i USA sedan 2003 (medan Dagens Nyheters ledarskribenter i tre år påstått att det inte alls handlar om olja).

Men nu är den här, Iraks nya så kallade hydrokarbonlag (lagen om gas och olja) som amerikanska regeringen började formulera redan före kriget med Irak. Det är en lag som kommer att beröva Irak inkomsterna av dess olja och åter göra landet utfattigt. Lagen beräknas godkännas av irakiska regeringen före januaris utgång.

Men vad sade de egentligen när de invaderade Irak?

”De oljeinkomster som vissa falskeligen påstår att vi är ute efter borde hamna i en fond för det irakiska folket” ( Tony Blair på invasionsdagen 18 mars 2003).

”Oljan är det irakiska folkets värdefulla tillgång. Vi invaderade inte Irak på grund av oljan” ( Colin Powell talar till pressen 10 juli 2003).

”Oljan tillhör det irakiska folket, den irakiska regeringen skall ta vara på denna värdefulla tillgång” ( Bush talar på presskonferens 14 juni 2006).

■ ■Sedan ockupationen har det irakiska oljedepartementet varit under konstant tryck från stora amerikanska oljebolag, vars konsulter har suttit på departementet ett halvår i taget och avlöst varandra. Det är konsultföretaget Bearing Point (en av Bushs största valfinansiärer) som nu har skrivit klart lagförslaget på 40 sidor. Den engelska tidningen The Independent har läst förslaget som inte nämnvärt skiljer sig från de första utkasten som gjordes av ”Olje- och energiarbetsgruppen för Iraks framtid” som upprättades av amerikanska inrikesdepartementet, State Department, i oktober 2002 – ett halvår före invasionen av Irak.

Lagförslaget handlar först och främst om långtidskontrakt. Irak tvingas låsa sina kontrakt med utländska oljebolag de närmaste trettio åren. Denna speciella kontraktsform går under benämningen PSA, Production Sharing Agreements, (kontrakt om delad vinst), som i dag prackas på de fattigaste och svagaste länderna i världen av de internationella oljebolagen. Med hjälp av PSA berövar oljebolagen värdlandet vinsterna av deras egen olja på ett mycket effektivt sätt.

■ ■I motsats till Irak behärskar och kontrollerar OPEC-länderna i dag hårt sina nationella oljebolag. Men Irak lider av en enorm kapitalflykt, samtidigt som många tekniker och ingenjörer under det senaste året flytt landet. Så här motiverar Bearing Point sitt förslag om att irakiska regeringen skall dela oljeinkomsterna med internationella bolag: ”Irak behöver snabb och substantiell finansiering för rekonstruktion och modernisering av sin oljeproduktion … den föreslagna lagen är av stor betydelse för hela nationen såväl som för alla som investerar i denna sektor …”.

■ ■dag utgör oljan 70 procent av Iraks exportinkomster och 90 procent av den irakiska statens inkomster.

I framtiden kommer, enligt det irakiska oljedepartementets byråkrater, fyra utländska oljebolag att kamma hem tre fjärdedelar av vinsterna från oljeproduktionen: de två amerikanska bolagen Exxon-Mobile och Chevron och brittiska BP-Amoco och Royal Dutch Shell. ”De fyra stora” dominerar i dag världens oljemarknad. Kontrakten som Saddam slöt med Kina och Ryssland på nittiotalet har förklarats ogiltiga. Den koloniala ordningen från tiden före den irakiska revolutionen 1958 är därmed återställd.

Irak beräknas ha 10 procent av världens oljereserver.

Maj Wechselmann (kultur@aftonbladet.se)