ÅSIKT

Värsta dansen festar

CLAES WAHLIN om Cullbergbaletten 40 år

Koreografin till ”Svansjön” från 1987 är gjord av Mats Ek.
Foto: URBAN JÖRÉN
Koreografin till ”Svansjön” från 1987 är gjord av Mats Ek.
KULTUR
Detta är en kulturartikel som är en del av Aftonbladets opinionsjournalistik.

Dansen låter sig ogärna översättas, hellre slösas ord på vilket intryck den gör. Och när Cullbergbaletten nu ställer till med en jubileumskavalkad känns till och med superlativen otillräckliga. För fyrtio år sedan blev Birgit Cullberg med kompani, då som fortfarande i Riksteaterns hägn. Redan innan var Birgit Cullberg en internationell stjärna, men utkastad från Kungliga Operan på femtiotalet släpptes varken hon eller hennes kompani in på den scenen igen, utom undantagsvis.

Under de gångna fyrtio åren har man skapat över 150 verk, givit över 2 700 föreställningar, turnerat i närmare femtio länder och fler än 270 städer. Likväl har man ännu inget eget hus. Att kulturminister Adelsohn Liljeroth avslutningstalade om hur fantastiskt kompaniet är, var väl fint. Men finare vore om hon insåg att kulturpolitik bland annat handlar om att skapa institutioner och därmed möjliggöra det

omtalade kulturarvet.

Att Cullbergbaletten förmodligen skulle kunna hålla gott liv i ett eget hus framgår med all önskvärd tydlighet av jubileums- föreställningen. Här kan man verkligen tala om gala: sjutton scener ur verk från 1969 till 2007, därtill filmade intervjuer, hyss i foajén och ett antal Birgit lookalikes som dyker upp här och var. Klassiska helaftonsverk som Romeo och Julia, Svansjön, Carmen eller Törnrosa, varvade med senare verk som Orange boys eller Flight, erinrar om bredden likaväl som traditionen hos detta mäktiga kompani. Och när Ana Laguna dessutom dansar Carmen, eller tillsammans med Mats Ek gör Ett minne, ja, då har vi några utmärkta exempel på vad dagens skolpedagoger skulle kalla levande historia.

Mellan den ena utsöktheten och den andra visas dessutom ett antal filmade intervjuer. Man talar med personer som Lars Norén, Sven-Göran Eriksson, Jonas Gardell eller Robyn. Det blir nästan utan undantag hejdlöst roligt, som när Norén försöker likna dansen vid livet självt (och ordet ”närmande” kommer han att få äta upp), eller när Gardell berättar om hur Birgit Cullberg en gång förirrade sig till ett visst nakenbad vid Brunnsviken.

Denna jubileumsföreställning är en sällsynt chans att njuta ett av världens främsta danskompaniers konstnärliga bragder från fyrtio år. Ständigt i förändring, alltid med dansare av högsta klass och värt världens värsta superlativer.

Dans

Claes Wahlin