ÅSIKT

Yra eller skymning?

KULTUR
Detta är en kulturartikel som är en del av Aftonbladets opinionsjournalistik.

■ ■ J ohanna Nylanders rapport Kulturskymning inställd (Timbro) har ett överskuggande problem: den saknar barnperspektiv och är därmed inte relevant för en seriös diskussion om kulturpolitik och kulturklimat.

Med väl utvald statistik frammanar rapporten ett ljust och optimistiskt kulturklimat där i princip allt är bra. ”Kulturpolitiken har förvånansvärt liten påverkan på kulturklimatet”, anser Nylander, och förklarar det med att två tredjedelar av kulturen finansieras av enskilda när de konsumerar kultur och att det viktigaste därför är en god hushållsekonomi. Hon hävdar också att ”fler människor konsumerar kultur, nya kulturformer skapas och även traditionella kulturformer såsom litteratur upplever bättre tider än någonsin”.

Men att det säljs och ges ut fler böcker än någonsin betyder inte att läsandet har breddats till nya grupper. Det är de som redan läser mycket som läser mer.

Små förlag upplever en boom, skriver Nylander utan att nämna det statliga litteraturstödet. Hon berättar att antalet kulturtidskrifter fördubblats på 25 år – men säger ingenting om det statliga kulturtidskriftsstödet.

■ ■ Rapportförfattaren tycker inte att man behöver fästa sig vid att 1,5 miljoner besökare försvunnit sedan entré återinfördes på museerna. I stället bör man glädja sig åt att Auktionsverket går bra och att Ikeas satsning på modern svensk konst har ”ökat spridningen av denna genre”. Men visst är det glädjande att relativt många nya museer öppnats.

Biblioteken är populära, konstateras i rapporten – men också detta är ju ett utslag av den kulturpolitik som inte anses ha påverkat kulturklimatet. Och här finns ingenting om att antalet bokutlån har minskat med över 17 miljoner sedan 1980.

I Johanna Nylanders och Timbros förenklade Sverige råder kulturyra, i det andra Sverige får barn allt sämre tillgång till böcker i hemmet. Och kulturskymning råder.

Marianne Steinsaphir