ÅSIKT

Nu är männen rädda

Dagens Gormander

KULTUR
Detta är en kulturartikel som är en del av Aftonbladets opinionsjournalistik.

■ ■ Ska man tro medierna är det nästan alltid mer synd om kvinnor än om män. Men medierna har fel, hävdar Pär Ström. Det är ännu mera synd om männen för de blir osynliggjorda, förhånade och dör i förtid.

Det är så himla tragiskt. Männen är rädda. De vågar inte säga vad de tycker för egofeministerna har droppat gift i samhällets öra och skapat en mansfientlig dagordning.

Pär Ström är anställd som en sorts spinndoktor i en stiftelse som heter Den nya välfärden. Hans bok, ”Mansförtryck och kvinnovälde”, har rönt något av en banbrytande uppmärksamhet i tv och andra medier.

Kanske är vi på väg någonstans.

Det är nog nu, hävdar Pär Ström. Det är sluthukat och hög tid för mannen att återta den stolthet som berövats honom.

Ur mannens rädsla ska det nya växa.

Hur många nederlag drabbar inte män? De lever fem år kortare, de kan inte föda barn och de drivs till självmord. Klart de är rädda.

Raden av orättvisor räcker flera varv runt jorden. Det anses, hävdar Pär Ström, att män ska hålla upp dörren för kvinnor, värma dem med sina tröjor när de fryser, släppa dem före i köer och bära deras tunga väskor.

Så kan det inte fortgå. Vad männen behöver är riktiga hjältar.

■ ■ Och det finns exempel. Pär Ström berättar om en busschaufför i Umeå som tyckte att kvinnors kjolar var praktiska och luftiga under heta sommardagar medan männen var tvingade att gå i långbyxor. Som protest mot mansförtrycket klädde han sig i kjol.

Det ledde till att Umeå lokaltrafik ändrade sitt regelverk.

Det nästan värsta är att det finns kvinnor som låtsas vara kära, hävdar Pär Ström. De utnyttjar männens längtan efter en partner och pressar dem att köpa dyra presenter. När de fått tillräckligt dumpas männen bryskt.

■ ■ Förtryck innebär nästan jämt att offret blir förlöjligat. Som exempel visar Pär Ström hur Astrid Lindgren hånar männen. Sålunda är Emils pappa i Lönneberga kolerisk på gränsen till vansinne, skriver han, medan Farbror Melker i Saltkråkan inte ens kan laga mat utan häller ett halvt kilo salt i kastrullen.

Det är den sortens nidbilder som fäster sig i barnens sinnen och som vi män måste släpa med oss hela livet. Skammen. Över att vara man!

Pär Ström konstaterar att mäns liv helt enkelt är mindre värda. När Titanic sjönk, skriver han, så beredde man först plats åt kvinnor och barn i livbåtarna.

Varför?

Och när israeliskt flyg bombar palestinier så skriver pressen att kvinnor och barn blivit dödade. Otroligt! Varför ska barnen anses vara mer värda än männen? Pär Ström tar sig för pannan.

Här tycker han sig se ljuset. Och vi ser honom i ett förklarat skimmer.

Han är killen som knuffar undan barnen för att komma först ner i livbåten när fartyget sjunker. Eller som låter barnen brinna och räddar sig själv när huset står i brand.

Det innebär en viss förskjutning av den gamla högerns ridderliga ideal. En ny riktning rentav? Man anar själva kärnan i den filosofi som bär upp Pär Ströms uppdragsgivare, stiftelsen Den nya välfärden.

■ ■ Dags att bry sig alltså. Dags för de nya männen, hjältarna, att ge sig ut på stan och välta några bilar. Nu är det nog.

Männen utsätts för mer våld än kvinnor. Faktum är, enligt en irländsk undersökning som Pär Ström hänvisar till, att kvinnor är mer benägna än män att bli våldsamma hemma. Men i mediernas värld är det alltid kvinnor som är offren.

Är det i sin ordning om jag blir nedklubbad med ett järnrör eftersom jag råkar vara karl, skriver han.

Absolut inte. Däremot skulle det väl inte förvåna om han blir nedklubbad på grund av att han skrivit den här boken.

Doktor Gormander