ÅSIKT

C-laget lagfäst

KULTUR
Detta är en kulturartikel som är en del av Aftonbladets opinionsjournalistik.

■ ■ 265 riksdagsledamöter har inte begripit skillnaden mellan mänskliga rättigheter och medborgerliga rättigheter. De röstade för regeringens förslag om vård åt asylsökande i onsdags. På så vis lagfäste de ett a-, b- och c-lag inom sjukvården, där asylsökande har sämre rättigheter än medborgare och där de papperslösa fortfarande bara får den vård de kan betala för.

■ ■ Dessa folkvalda är säkert inga ogina antihumanister. Men mentalt lever de i en värld där varje stat svarar för sina medborgare, men inte för andras. Tanken att människor bär med sig vissa rättigheter vart de går har inte slagit rot. Jo, det förstås: vi skulle väl aldrig förneka en turist yttrandefrihet eller en papperslös rätten till en rättvis rättegång?

På samma sätt borde det vara med rätten till bästa möjliga vård, säger FN:s rapportör för rätten till hälsa, Paul Hunt. Han är affischnamn på den tredagarskonferens om migranter och hälsa som just nu pågår i Malmö, där 200 deltagare – sjukvårdsanställda och akademiker - från 21 länder samlats.

Det är inget han själv hittat på. Sverige är bundet av internationella konventioner. Trodde politikerna att de bara var slogans? Den tiden är förbi, säger Hunt.

■ ■ Visst måste politiker ofta göra tuffa prioriteringar. Resurserna är inte oändliga. Men vilken kohandel som helst är inte tillåten, understryker han. Förbudet mot diskriminering är absolut. A-, b-, och c-lag får inte förekomma.

Mot bakgrund av den senaste tidens mediedebatt hade jag hoppats att finna bänkarna i Universitetssjukhusets stora sal fulla av vetgiriga riksdagsledamöter, men suget efter förkovran är tydligen begränsat.

Det kanske är enklast så – och billigast. Nu kan staten fortsätta skriva på snygga konventioner och sedan dumpa kostnaden för att uppfylla dem på mer insiktsfulla landsting och frivilligorganisationer.

Petter Larsson