ÅSIKT

Fångarna är big business

KULTUR
Detta är en kulturartikel som är en del av Aftonbladets opinionsjournalistik.
I USA sitter två miljoner människor bakom galler. Bilden från Twin tower-fängelset i Los Angeles.
Foto: Foto: AP
I USA sitter två miljoner människor bakom galler. Bilden från Twin tower-fängelset i Los Angeles.

Jag som trott att brottsligheten, våldet och morden bara ökar. Och att häkten och fängelser i världen är proppfulla just därför.

Men så är det inte, enligt den antirasistiska tidningen Manas temanummer Fängelser.

Statsvetaren Marcus Lundgren menar i sin artikel Bakom lås och bom att brottsligheten i Sverige inte ökat på 20 år. Däremot har andelen människor som sitter i fängelser ökat med 50 procent! Det beror främst på skärpta straffskalor, färre benådningar och nykriminalisering (som att narkotikamissbrukare sätts i fängelse). Fler sitter inne längre. Under 80-talet slutade man i den offentliga debatten att tala om brott som konsekvenser av samhällets strukturella ojämlikhet och började i stället betrakta brott som uttryck för rationella onda handlingar utförda av samhällets amoraliska bottenskikt.

I USA har brottsligheten minskat från mitten av 70-talet. Däremot tar mord och brott allt större plats i nyhetsbevakningen. Två miljoner människor sitter i fängelse, varav majoriteten är afroamerikaner. Angela Davis, legendarisk Svart Panter, numera professor vid University of California och aktiv i den amerikanska antifängelserörelsen ser skrämmande band mellan näringslivet, statstjänstemän, jurister, politiker som tjänar på att det ”fängelseindustriella komplexet” vidmakthålls och växer. Fångar ”kodar data för Chevron, tar hand om TWA:s telefonbokningar, tillverkar kretskort, limousiner, vattensängar och underkläder åt Victorias Secret” för en bråkdel av vad ”fri” arbetskraft kostar. Inga strejker, inget fack. Och för läkemedelsföretag är fångar bättre än råttor.

Brott och våld verkar löna sig för alla andra utom den våldsamme. Både straffbranschen och krig & försvar är i USA skattefinansierade system där privata aktörer gör enorma vinster på samhälleligt destruktiva processer: ”När tillfångatagna kroppar – de flesta färgade – omvandlas till vinstkällor som konsumerar och ofta också producerar varor, slukas offentliga medel som kunde ha använts till utbildning, bostäder, barnomsorg och drogavvänjning.”

I vilka tidningar kan man numera läsa såna isande analyser? Mana behövs.

FAKTA

TIDSKRIFT

Mana nr 5 2008

Fängelser