ÅSIKT

Folklig kultur inget för Tham

KULTUR
Detta är en kulturartikel som är en del av Aftonbladets opinionsjournalistik.

”Konstlivet berör bara en elit, heter det. Ja, än sen då? Kulturens elit är i själva verket bra mycket större än vad många vill tro och skulle kunna vara ännu större. Men den är en elit som är öppen för alla som vill anstränga sig en smula ...”

Det skriver Carl Tham på Aftonbladets kultursida ( 3 mars). Alla som inte ställer upp oreserverat för ett ”smalt och oblygt försvar för konsten och konstarvets civilisatoriska roll” förstår inte kulturpolitikens innersta väsen. På Carl Thams och kulturelitens tummelplatser ska bara dom leka som redan tillhör eliten eller anstränger sig att ställa upp på deras spelregler. Avslöjande.

Carl Tham står för en snäv konstorienterad kultursyn, medan jag står för en mer bildningsorienterad som utvecklar människan i vardagen. I den förstår jag om Tham inte känner sig hemma.

När Tham ser den föreslagna kulturpolitiken som ett hot mot konstnärliga ambitioner och kvalitet och att utredarna i stället vill pigga upp det civila samhället för att ”ge en air av filosofi åt tämligen triviala förhållanden”, så är det avslöjande. Med den utgångspunkten är det också helt rimligt att, som han gör, ifrågasätta varför staten ska betala den breda kulturen. Arbetarspel, rockgrupper, hiphopare, skapande hantverkare och så vidare, som når långt ut i kapillärsystemet till vanligt folk, passar inte in i Carl Thams värld.

Men jag hävdar att det är just i dessa möten mellan amatörer och professionella kulturutövare som det nya och spännande föds.

Kulturutredningen pekar på att folkbildningen och civilsamhället är starka aktörer i förnyelsen av kulturpolitiken där deltagarperspektivet hamnar i fokus. I det sammanhanget ser jag förslaget om en ”kulturportfölj”, det Tham kallar ett ”vidlyftigt förhandlande med staten”. Många verkar rädda för ett ökat lokalt och regionalt inflytande och tror att en centraliserad beslutsordning bättre gagnar en offensiv utveckling av kulturlivet. Jag trodde vi för länge sedan lämnat stalinismen bakom oss.

Låt mig testa Tham på en konkret idé. Genomför ett kulturlyft motsvarande Idrottslyftet. Avsätt 500 miljoner kronor för att stimulera ungdomars kulturintresse på bredden. Är du med? Eller är också det ett hot mot den konstnärliga friheten?

Monica Stolpe-Nordin