ÅSIKT

Vinnare i längden

Mikael Nyberg om lönen – och utseendets betydelse

1 av 2 | Foto: Foto: AP
Kinesen Yao Ling är världens längsta basketspelare med sina 229 centimeter. Han tjänar 400 miljoner kronor om året som proffs i USA.
KULTUR
Detta är en kulturartikel som är en del av Aftonbladets opinionsjournalistik.

Dan-Olof Rooth, professor i nationalekonomi vid högskolan i Kalmar, har jämfört inkomsterna för en halv miljon svenska karlar med uppmätt längd vid mönstringen för värnplikt. Slutsats: tio centimeter extra över havet ger sex procent mer i lönekuvertet.

Kanske är korta individer inte bara fysiskt mindre utvecklade, spekulerar han, kanske har de också ”en sämre kognitiv förmåga”. Deras tillkortakommande i lönejämförelsen skulle alltså bero på att de – statistiskt sett – är dummare än högresta.

Jag vet inte hur lång professor Rooth är, men oaktat detta bör han kunna urskilja en dold förutsättning för sin spekulation, tanken att individerna numera avlönas efter ”kognitiv förmåga”.

Det är ett axiom i den allmänna debatten. Vi sägs leva i ett kunskapssamhälle.

Är antagandet rimligt?

För många år sedan jobbade jag ett slag på ett kontor i Stockholm. Vi hade individuell lönesättning. Ingen visste vad den andra tjänade, det var ofint att fråga. Så bildade vi en fackklubb och fick tillgång till statistiken. En av de lägst avlönade visade sig vara chefens sekreterare, en äldre kvinna som höll reda på allt och hade arbetsplatsens samlade erfarenheter i sitt huvud. Hon hade flera tusen kronor mindre i månaden än unga nyanställda.

Min erfarenhet är inte unik. Något entydigt samband mellan lönenivå och kunskaper och färdigheter finns inte det förmenta kunskapssamhället.

Det är i själva verket lite si och så med intresset för kunskaperna. Företagen behöver förstås kvalificerad personal till många uppgifter, och ibland betalar de bra för expertisen, men i första hand efterfrågar de något annat.

500 chefer fick i en undersökning 1997 ange vad de söker efter när de anställer folk. 97 procent framhöll ”den sociala kompetensen”. Vad är det? 59 procent såg framför sig en person som är trevlig, glad och utåtriktad. 57 procent avsåg någon som lätt anpassar sig till gällande regler i organisationen. Den kompetente medarbetaren ler mot kunderna och gör som chefen säger. Storföretagen behöver ”stora mängder mycket anpassningsbara individer kapabla att ta itu med vadsomhelst”, förklarar direktörsklubben European Round Table of Industrialists.

Men för verklig framgång fordras något som får den enskilde att lysa i mängden av leende och lydiga. Ekonomerna Daniel Hamermesh och Jeff Biddle har räknat på statistik från USA och Kanada. Det visar sig att personer som ser bra ut får högre lön än andra. Fula bestraffas.

Det är en förklaring till de över tio miljoner plastikoperationer som genomförs i USA varje år. Branschen omsätter över 12 miljarder dollar, och alltfler patienter är män i karriären.

De som inte vill låta läkaren ta fram kniven tar en spruta av nervgiftet Botox. Det förlamar musklerna i pannan i upp till ett halvår och ger en lugn och avspänd uppsyn.

Det är nu trend bland avskedade bankmän i London att spendera avgångsvederlagen på kosmetiska behandlingar. ”Den som påstår att utseendet inte har någon betydelse ljuger”, förklarar en affärsman för Financial Times. Om pannan är fårad och du har påsar under ögonen kan karriären vara över. Utstrålar du ungdomlig energi kan du hålla dig kvar i karusellen tio år till.

I denna kompetenstävling är det förstås en fördel att vara lång och reslig. Det tidiga 1900-talets vana att förbinda mänsklig utveckling

med kroppsliga egenheter går igen i managamentkulturen. Skallmätarna samlar statistik på nya forskningsfält.

Mikael Nyberg