ÅSIKT

Mana, friheten – och politiken

BABAK RAHIMI försvarar sin tidskrift

KULTUR
Detta är en kulturartikel som är en del av Aftonbladets opinionsjournalistik.

■ ■ Bordläggningen av beslut om stöd till Mana har väckt debatt och engagemang. Vi på Mana har talat om politisk styrning. Andra har talat om censur. Orsaken är en protokollförd anklagelseakt, där några ledamöter reserverar sig mot beslutet att ge Mana stöd. Motiveringen lyder: ”För deras nedvärderande syn på kvinnor, för onyanserad politisk analys och debatt och ofta bristande faktakunskap som leder till en förvrängd tolkning av verkligheten. För de antidemokratiska, antisemitiska och intoleranta, på gränsen till rasistiska, toner och undertoner som ofta återkommer i deras texter.”

Detta har bemötts offentligt.

Anklagelsen om nedvärderande kvinnosyn är absurd. Mana har en feministisk agenda och en majoritet kvinnliga medlemmar såväl i redaktionen och ledningen som i organisationen som helhet.

■ ■ Mana är Sveriges enda tidskrift som är uttalat antirasistisk, en av få publikationer där majoriteten av redaktionen och majoriteten av organisationen och ledningen har icke-svensk bakgrund.

Anklagelsen om antisemitism har visat sig hänga samman med vår kritik av staten Israel. Men den har ingenting med judar att göra. Man måste förstå att stat och folk inte är samma sak. Lika lite som Dilsa Demirbag-Sten är turkiska bara för att hon kommer från Turkiet är alla israeler judar.

Man kan plocka ner reservationen i delar och visa att den inte håller. Som om det fanns endast en tolkning av verkligheten. Som om man kunde vara antisemit och inte rasist: ”antisemitiska ..., på gränsen till rasistiska, toner och undertoner”!

Sverige behöver diskutera rasism. Att det finns ett sådant stort stöd för Mana är ett bevis på det. Mana har i tio års tid varit ett forum för diskussion och debatt om rasism och integrationsfrågor. Känsliga frågor, därför så mycket viktigare. Det finns inga entydiga svar på frågorna och problemen. Där blir Manas bidrag till debatten viktigt. Detta påpekade referensgruppens ordförande Arne Ruth i sitt resonemang kring varför Mana bör få fortsatt stöd.

■ ■ De som menar att Mana inte bör få stöd försöker bagatellisera frågan. ”Det är ingen mänsklig rättighet att få produktionsstöd”, skriver Gulan Avci i Expressen. ”Det är inte censur om staten inte subventionerar Mana”, försäkrar Dilsa Demirbag-Sten i samma tidning i går. Nej, det är det inte heller någon som har påstått. Men om Mana inte får produktionsstöd för tidningens ställningstaganden och det politiska innehållet är det fråga om politisk granskning. Formuleringen i den reservation som några i den gamla styrelsen gjorde tyder på det och det oroar. Det är ingen småsak att bestraffa en tidskrift för dess ställningstaganden i ett land där yttrandefrihet råder.

Jag välkomnar naturligtvis en debatt kring vad som står i Mana och det har varit lärorikt att ta del av mycket av kritiken. Men Kulturrådet ska inte granska innehållet med politiska glasögon. Det är en principiellt viktig fråga för den oberoende journalistiken.

FAKTA

Babak Rahimi är ansvarig utgivare för Mana.

Babak Rahimi