ÅSIKT

Fågelporr för kaffebordet

Brutus Östling har gjort årets fackbok

KULTUR
Detta är en kulturartikel som är en del av Aftonbladets opinionsjournalistik.

Jag har just avslutat Med anledning av Atterbom (Carlssons, 2004). Här knallar Göran Bergengren omkring i det östgötska Åsbo, Atterboms landskap, och han skapar där en mästerlig landskapsskildring, han tangerar Atterboms dikter, visst, men mest landskapet, dess tecken, dess minne, dess tid. Och i detta landskap finns fåglarna, de singlar förbi, de är där, plötsligt – korpen, stenskvättan – och spoven i sin frånvaro, överhuvudtaget är fåglarna här lika mycket frånvaro som närvaro.

De är ett slags hål.

Längre från Brutus Östlings fågelkonst går knappast att komma. Han försöker se fågeln, genom att se fågeln, isolerad, förstorad. Han vill in i fågeln, om man vill… Inte intill, inte omgivningen, inte sammanhanget, begripligheten.

Ska man vara elak – och det kan man mot en bok som redan före det stora priset säljer i hundratusental – kan man kalla det fågelporr.

Fågeln är lika lite som vi människor enskilda, suveräna entiteter. Vi är samspel, pulserar i ständigt samtal med vår omgivning, vårt landskap, vår tid.

Naturen finns inte. Lika lite som kulturen.

Allt är lika skitigt. Och lika tragiskt.

Och däri ligger min huvudkritik mot den här sortens kaffebordsprodukter, deras frånvändhet. Deras renhet.

Nästa gång hade jag velat se Östlings makalösa öga undersöka en enda art, sexhundra sidor om – varför inte – till exempel kråkan. Då tror jag han kunde berätta något väsentligt inte bara om att överleva dagen, utan om att överleva överhuvudtaget.

Joar Tiberg