ÅSIKT

Begärets ekonomi

KULTUR
Detta är en kulturartikel som är en del av Aftonbladets opinionsjournalistik.
Sexarbetarna som urförde kuppen, menar att de inte är utsugna offer.
Foto: Foto: MAURIZIO MILANESIO
Sexarbetarna som urförde kuppen, menar att de inte är utsugna offer.

Det finns olika sätt att förstå den ekonomiska världsordningen. I slutet av juni pågick i Berlin konferensen ”Desiring just economies, just economies of desire”. Under tre dagar diskuterades ekonomi i ljuset av begär och sexualitet – man pratade om hur begär formas i det kapitalistiska systemet och uttryckte sina begär efter andra ekonomier och system. Det var en akademisk konferens och liksom kritikerna av postmodernismen hävdar fanns här inga samlade led och inga manifest att samlas kring.

Någon revolution uppstod inte heller denna gång i akademins rum. Däremot fick konferensdeltagarna ta del av ett myller av verkligheter som på olika sätt formas av och formar den ekonomiska världsordningen. Funktionalitetsteorier, postkolonialism, queer och feminism samsades om utrymmet och gav en komplex och innehållsrik bild av världen. Ämnena kretsade kring allt från hur länder i Latinamerika utvecklar nya socialistiska politiska praktiker byggda på visioner av pluralistiska samhällen till hur bdsm-kulturer i San Fransisco gått in i den kapitalistiska logiken och gjort sig beroende av att konsumera dyra sexleksaker.

Det förekom allt från hyperteoretiska tal till aktivistiska sexarbetare som utförde en kupp genom att gå in på konferensen och erbjuda sina tjänster mot betalning. Med sina kroppar ville de i det intellektuella rummet påminna om hur verklighetens sexuella praktiker formas i världsekonomin, att kropp och

intellekt inte går att skilja åt, och att de som sexarbetare inte uppfattar sig som utsugna offer, utan snarare hyllar sexualitetens roll i sina egna och andra människors liv.

Detta var något som senare skulle bli konferensens sista tema, då den intellektuella giganten Anne McClintock

under konferensens avslutningstal överträdde alla akademiska regler och förklarade hur hon lämnat det akademiska skrivandet efter att ha upplevt sexualitetens frigörande kraft. Hon

berättade hur hon som forskare börjat skriva en bok om sexarbete men –

efter att ha bekantat sig med de människor hon skrev om – upptäckt en helt annan värld än den hon föreställt sig. Hennes fördomar om sexuella praktiker som bdsm och sexarbete förvandlades till en personlig frigörelseprocess. Att lyssna till en intellektuell akademikers sexuella utveckling leder inte till världsrevolt. Men det är revolutionerande att det intellektuella rummet kan vara så stort att det rymmer erfarenheter som annars brukar bli beskrivna utifrån akademiska begrepp, av människor som befinner sig långt bort från den verklighet de beskriver.

Marit Östberg