ÅSIKT

Fångad i gråzonen

Daniel Suhonen har träffat Ali Taleb – irakisk journalist som lever under hot

Ali Taleb är journalist född 1974 och har varit i Sverige i 3,5 år.
Foto: JULIA WAGNER
Ali Taleb är journalist född 1974 och har varit i Sverige i 3,5 år.
KULTUR
Detta är en kulturartikel som är en del av Aftonbladets opinionsjournalistik.

Morgonen jag möter Ali Taleb har han fått ett mycket dystert besked. Juristen från Rådgivningsbyrån för asylsökande och flyktingar som granskat Talebs fall för att om möjligt hitta grund för att överklaga ärendet meddelar att det inte finns några synbart formella fel i själva handläggningen. Ingenting en jurist kan gå på för att ansöka om så kallat verkställighetshinder så att Migrationsverket tar upp Talebs ärende igen. Nu väntar troligtvis utvisning. Att hela familjen med Ali, hans hustru och de två sönerna på 4 år och 4 månader ännu inte utvisats till Irak beror på att beslutet om den yngsta sonen ännu inte kommit. Annars hade de sannolikt varit i Irak nu.

När jag frågar vad som händer om familjen skulle skickas tillbaka, svarar han att det alternativet finns inte ens. I så fall måste de så fort de kan ta sig till Syrien.

Oron kan verka befogad. En annan irakisk journalist som utvisades till Irak från Sverige sköts ner första veckan han kom ner, och är svårt skadad. Inte ens det var giltig grund för uppehållstillstånd i Sverige. Migrationsverket menade att han kunde ha skjutit sig själv eller låtit rigga någon som gjorde det.

Vi sitter på Kaffebar vid Bysistorget medan sommarbrända innerstadsflanörer hukar under den gassande solen. Ali Taleb al-Shamari berättar att han föddes 1974 i Irak. Han studerade teater och dramatik vid universitetet för att sedan utbilda sig till koreograf och regissör. Men kriget 2003 satte stopp för teaterlivet i Irak. Sista pjäsen han satte upp var Othello. Efter USA:s invasion fick Ali jobb på APTN, Al-Iraqiyya och Al-Hurra TV, de tre största tv-kanalerna i landet. Att APTN drivs av USA och att Al-Hurra TV finansieras av den amerikanska kongressen föll inte alla i smaken.

Genom sina dokumentär- och nyhetsfilmer i tv blev Ali Taleb relativt känd, för sina fiender som en överlöpare, en förrädare, en som ska betala i blod enligt de anonyma brev och telefonsamtal som han tagit emot.

Det hör till vardagen i Irak att journalister dödas. Enligt internationella journalistorganisationen CPJ:s rapportering har 141 journalister dödats i Irak åren 2003-2010. Tre av dem var kollegor på Ali Talebs tv-kanal och kontoret har bombats ett flertal gånger.

Hoten började efter att Talebs film Night of Bagdad visats. Där gav han sig ut på gatorna med en videokamera för att skildra en stad i sönderfall. Resultatet lät inte vänta på sig. I filmen skildrades väpnade grupper som öppet bröt mot vapenförbudet. Flera av dem som visats i tv-filmen greps av polisen och dömdes för vapenbrott. När det dessutom exploderade en stor bomb i den tidigare ganska lugna delen av Bagdad riktades vreden och oron mot Ali Taleb som själv bodde där: han hade dragit olyckan över dem med sin film.

Ali Taleb fann ingen annan råd än att gömma sig i Syrien ett tag. Efter tre månader kom han tillbaka till Irak. Då hade hustrun i sjunde månaden med första sonen attackerats med en ljudbomb i deras lägenhet. Familjen mottog flera hot. Ali Taleb tog sig till Sverige och efter ett år anslöt hustrun och första sonen.

Rättsprocessen har på många sätt uppvisat alla de brister som kan finnas inom lagens råmärken, menar Klara Klintbo Skilje från Reportrar utan gränser. Tolken kan exempelvis ha missuppfattat vissa uppgifter vid det första förhöret med Migrationsverket. 

– Tolken var kurd och förstod inte vad jag sa, berättar Ali Taleb. Uppgiften att han haft kameraman med sig när han filmade Night of Bagdad, är ett sådant missförstånd eftersom han ofta hade kamerateam med sig. Men Night of Bagdad filmade han själv. Men uppgiften om kameraman eller inte används nu som ett bevis på att Ali Taleb ändrar i sin historia.

 – Uppgiften om kameramannen får helt orimliga proportioner, säger Klara Klintbo Skilje.

Även mot det juridiska ombud Ali Taleb fått sig tilldelat finns kritik. Ali Taleb fick själv föra sin talan i Migrationsdomstolen vilket oftast inte är att rekommendera. Tar känslorna överhanden framstår man lätt som osaklig, som någon som har saker att dölja, vilket kan få ödesdigra konsekvenser för en människa och en familj.

För tillfället ser allt mörkt ut för Ali Taleb. Avslag av både Migrationsverket och Migrationsdomstolen och med Migrationsöverdomstolens vägran att lyfta ärendet väntar nu bara utvisning. 

Men allt överskuggas av de nya hot som familjen utsatts för. I februari 2010 gjorde Ali Taleb ett reportage från Sergels torg i Stockholm om irakier i Sverige som nu börjat skickas tillbaka. I slutet av inslaget, som sändes i irakisk tv, visade Ali Taleb sitt ansikte. Dittills hade hoten riktats mot de delar av hans familj som fanns kvar i Irak, men nu tog det inte lång tid innan hoten börjar nå Ali Taleb i Stockholm. Farmodern i Bagdad har besökts av män som meddelat att de vet att sonsonen finns i Sverige. 26 februari ringde någon från Irak och sa att Ali Taleb ska betala med sitt blod för att ha jobbat för amerikanerna. Händelsen polisanmäldes. 9 maj tillkallades polis efter att Ali Taleb attackerats med ett skarpt föremål i bröst och mage norr om Stockholm.

Totalt finns nu ett tiotal anmälningar hos polisen, men inget av detta lär spela någon roll för familjens asylansökan. Faktum är att Ali Taleb och hans familj befinner sig i en säkerhetsmässig gråzon. Ingen är ansvarig. Varken Rikspolisstyrelsen, Interpol, Säpo eller den lokala polisen i Norrort anser sig ha ansvar för att skydda asylsökande som utsätts för hot.

Enligt Migrationsverkets nya bedömning av säkerhetsläget i Irak har detta förbättrats avsevärt. Nu är det i stort sett fritt fram att sända folk tillbaka. Nytolkningen har redan lett till en våg av massutvisningar som fått FN:s flyktingkommissariat UNHCR att skarpt kritisera Sverige för att man genom utvisningarna riskerar irakiernas liv.

Vilket öde som väntar Ali Taleb och hans familj om de återvänder till Irak är naturligtvis omöjligt att bedöma. Är hoten riktiga? Har Migrationsverket gjort en juste handläggning? Finns det ett pris på Ali Talebs huvud? Det kan vi aldrig veta, innan. Men Sverige har gjort sin bedömning. En bedömning som inte delas av FN:s flyktingkommissariat. En bedömning som inte räckte för att skydda de 141 journalister som redan dödats i Irak.

Daniel Suhonen