ÅSIKT

Frihetstid - inte upplyst despoti

"först under Gustaf III styre blev det upplyst despoti"

KULTUR
Detta är en kulturartikel som är en del av Aftonbladets opinionsjournalistik.
Det var först under Gustaf III styre det blev upplyst despoti.
Det var först under Gustaf III styre det blev upplyst despoti.Foto: AFTONBLADET

I Aftonbladet den 31 december skriver Jan Scherman i artikeln Elitistiska dagisbarn, att vår första tryckfrihetsförordning föddes under 1700-talets ”upplysta despotism”. Så var det inte. Världens första tryckfrihetsordning beslöts av den svenska fyrståndsriksdagen år 1766. Då rådde ingen ”upplyst despoti”. tvärtom. Frihetstidens statsskick, ofta benämnt parlamentarism, gällde. Mössornas parti drev igenom förordningen, som fick status av grundlag.

Någon despot fanns inte, landet styrdes i stället när så behövdes via den berömda namnstämpel som år 1756 förfärdigades med kung Adolf Fredriks namnteckning. När kungen inte ville skriva under ett beslut tillgrep man stämpeln. ”Upplyst despoti” blev det efter Gustaf III:s statskupp år 1772. Han införde förvisso en ny tryckfrihetsförordning år 1774, men den var dels inskränkt, dels och framför allt hade den inte karaktären av grundlag. Den var då inte längre, som Sten Carlsson skriver i sin svenska historia, ”omgiven av grundlags helgd och bestämmelserna var därför lätta att ändra”. Vilket också snart skedde.

Ann-Sofie Ohlander

professor emeritus i historia