ÅSIKT

Manual för motstånd

Mikael Nyberg har läst en antologi om arbetsplatsernas folkrörelser

Strejkande sjuksköterskor vid Helsingborgs lasarett. 2008.
Strejkande sjuksköterskor vid Helsingborgs lasarett. 2008.Foto: KRISTER HANSSON
KULTUR
Detta är en kulturartikel som är en del av Aftonbladets opinionsjournalistik.

”Människan är den mest flexibla roboten”, förklarar ingenjörerna på Toyota när de riktar sina produktionslinjer efter Frederick W Taylor och Henry Fords föredömen. Våra producenter av förutfattade meningar har svårt att begripa hur det hänger ihop. De tror att vi hamnat i ett postindustriellt samhälle där de löpande banden löpt ut och datorstyrda maskiner tagit över. Men så bryr de sig aldrig om att följa utvecklingen på arbetsplatserna.

I nyhetsbladet Kvasten, utgivet av fackliga aktivister på Volvos Torslandafabrik, protesterar truckförarna som kör ut material till arbetarna vid bandet mot sämre arbetsvillkor. De håller inte på att trängas ut av robotar. Tvärtom, de maskiner de förut hade till hjälp vid lastningen har företaget beslutat att ta bort. Det blir billigare för Volvo om arbetarna sliter ut muskler, leder och senor, har cheferna räknat ut.

Klasskampen är avgörande också för de tekniska framstegen. När företagsledarna kan köra med sina anställda som de vill minskar intresset för arbetsbesparande maskiner.

I årtionden var den kapitalägande överklassen politiskt trängd. Då fick vi sociala framsteg. Nu är den starkare än någon gång sedan förra sekelskiftet. Då sjunker samhället ner i ekonomisk depression och socialt sönderfall. I arbetslivet är daglönarna, lönedumpningen och reservarmén av arbetslösa tillbaka.

Går det att vända utvecklingen?

Ja, om vi snackar ihop oss. Det är tanken i Hopsnackat, en antologi om folkrörelse på arbetsplatserna sammanställd av Frances Tuuloskorpi (Vulkan). Bidragen är anonyma. I ”den nya frihetstiden”, som storföretagens kampanjmakare kallar den, har yttrandefriheten för de anställda påtagliga begränsningar. Den som inte ler och ser ut att trivas riskerar jobbet.

De 35 korta berättelserna från 25 olika arbetsplatser är som managementkursernas case studies fast tvärtom, lärostycken för lönearbetare som vill trassla till kapitalistens kalkyler. Hur stoppar man kuklönetilllägg i äldreomsorgen? Går det att strejka på bingosajten?Kan man slåss mot bemanningsbolagen utan att hamna i konflikt med deras anställda? Vad gör man när bussbolaget sparkar ut en arbetskamrat i sjukkasseeländet?

Här får angelägna frågor svar. Det är en manual för metodiskt motstånd, inte en plan för radikaler att fladdra iväg med röda eller svarta fanor. Viktigaste lärdomen: ”Om de som står längst bak kommer i rörelse, då driver de alla andra framför sig.” Som när städerskorna på fabriken stod strejkvakt i sina muslimska huvuddukar och thailändska sjalar. Det är så det kan börja. I samhället såväl som på jobbet. På köpet får vi veta hur några burkar surströmming kan komma till nytta när tidsstudiemannen blivit för besvärlig.