ÅSIKT

Medelklassen är blåst – av de riktigt rika

Ett ödesdigert självbedrägeri...

KULTUR
Detta är en kulturartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Varför röstar medelklassen på en höger som gynnar supereliten snarare än dem själva?

Svar: de tror att de är eliten, eller kan bli den.

Det är tesen hos den tyska journalisten Ulrike Herrman som i boken Hurra, wir dürfen zahlen, (Hurra, vi får betala), benar i självbedrägeriet.

Genom att ersätta bilden av klassamhället med idéer om tvåtredjedelssamhället, insiders och outsiders eller ”utanförskap” har högern lurat i folk att ”alla som arbetar” är vinnare, vare sig man tjänar 27 000 i månaden på bygget eller 2 miljoner på aktieägande.

I botten ligger myten om jämlikheten. Medelklassen inbillar sig att vi lever i ett samhälle där alla har chansen att bli upptagna i den verkliga eliten. Klarar man det inte själv kan ungarna göra det, bara de får gå i de rätta privatskolorna. Man fattar inte att de rikas försprång i makt och pengar är ointagligt.

Skiljelinjen dras då inte uppåt, utan mot de fattiga som kriminaliseras som bidragsfuskare och svartjobbare.

Visst, det tyska klassamhället är ännu värre, socialdemokratin får svenska sossar att framstå som radikala och föraktet för bidragstagarna är mer öppet. Men storyn är densamma.