ÅSIKT

Bekämpa inflationen!

Betyg på böcker, visst - men är recensenterna mogna?

Håkan Hellström på scen – dra bort tre pluppar.
Håkan Hellström på scen – dra bort tre pluppar.Foto: Foto: sanna sjöswärd
KULTUR
Detta är en kulturartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Upsala Nya Tidning började i onsdags att sätta betyg på sina litteraturrecensioner.

De är inte först. Nöjesbladet gör det, TV4 och SVT gör det och kanske är det inte så kontroversiellt som UNT hoppas. Men UNT gör det med ambitionen att försöka överbrygga de konstiga gap mellan film, teater och litteraturkritik som finns i tidningen. Varför inte betygsätta allt?

I går gav kulturchef Åsa Linderborg experimentet (–) minus i betyg. På UNT:s hemsida ger läsarna betyget ”Överkorsad kaja” = uselt.

Försöket att jämställa film, musik och litteraturkritik är i grunden fint, men frågan är om betyg är rätt väg att gå. Tydliga och vågade kritiker klarar sig utmärkt utan pluppar. Och har man övervägt riskerna med betygsinflationen?

Betygsinflationen beror på många olika saker. Bland annat att kritikernas kulturkonsumtion skenar. Kritikernas kulturkonsumtionsutrymme är ofta obegränsat eftersom de helt enkelt inte behöver betala för sig. En annan bidragade faktor är ”Stockholmssyndromet” vilket inträffar när recensenten blir kidnappad i flera veckor av 800-sidiga självbiografiska romaner eller tretimmarsfilmer, och av ren utmattning ställer sig på författarens/regissörens sida.

Man kan se tydliga tecken på en överhettad betygsmarknad i svensk press. I Svenska Dagbladet får recensioner av klassisk musik oftast femmor eller sexor, svensk film överskattas ständigt och föga förvånande börjar UNT med att dela ut enbart fyror.

Innan betygsinflationsbekämpningen fått tydliga mål, bör inte litteraturkritiken slå in på samma bana.

FAKTA

Liten lathund till recensionsbetyg