ÅSIKT

Papperslösa, nej tack!

Yvonne Sörensen Björud, Berns, svarar Emil Boss

KULTUR
Detta är en kulturartikel som är en del av Aftonbladets opinionsjournalistik.

Emil Boss ondgör sig i Aftonbladet den 1 december 2010 över att tidskriften 10-tal arrangerade en efterfest till sin poesifestival mot främlingsfientlighet på Berns salonger (”Ett hån mot de rättslösa”).

Boss skriver att Skatteverkets specialgranskning av svartjobb visat att det finns en ”exceptionellt hög förekomst av svarta löner och kopplingar till organiserad brottslighet vid inhyrning av bygg- och städtjänster”. Han menar att Berns har utnyttjat värnlösa invandrare och att de förlorat jobben när de hävdat sina fackliga rättigheter. Dessa städare och syndikalisternas blockad har, skriver Boss, brutit ”en farlig tystnad kring ekonomisk och politisk rasism”.

Berns befinner sig mycket riktigt sedan tio månader i konflikt med syndikalisterna, inte de fackliga organisationer som företaget har kollektivavtal med. Hotell- och Restaurangfacket har gått igenom företagets agerande i förhållande till lagar och avtal. De har inte hittat något att anmärka mot.

Berns är ett företag där det finns arbetare med ett stort antal nationaliteter. Alla behandlas lika, oavsett om de är födda i Sverige eller inte. Inte någon illegal invandrare (så kallade papperslösa) har varit anställd av Berns. Det förekommer inte diskriminering, främlingsfientlighet eller rasism – mot detta gäller nolltolerans!

Att bli anklagad för rasism är därför kränkande!

Boss är klok nog att inte anklaga Berns för svartjobb eller skattebrott – det förekommer nämligen inte. Men han insinuerar att så skulle ha varit fallet. Svepande formuleringar om att det skulle förekomma i branschen blir ingredienser i en artikel som handlar om Berns. Mycket osmakligt!

Den utpressning syndikalisterna bedriver mot Berns fortsätter. De kräver 1,4 miljoner kronor för att, åtminstone tillfälligt, lämna Berns i fred. Det kommer de inte att få!

Däremot skulle vi välkomna en närgången granskning av hur syndikalisterna bedriver sin verksamhet.

Stora skadeståndsbelopp betalas ut till bankkonton som förgrundsfiguren Ruben Tastas Duque förfogar över. Det första verksamhetsåret inbringade inkomster på 5 miljoner kronor. En restaurang i Stockholm tvingades betala 600 000 kronor efter hot mot ägarens föräldrar. När pengarna betalats ut uppstod en tvist mellan Ruben Tastats Duque och de arbetare som blockaden gällde. Ruben hade nämligen använt en stor del av pengarna till annat än att betala arbetarna. Han kallade då arbetarna för rättshaverister. Samtidigt är Ruben Tastas Duque sedan flera år nolltaxerare.

Vi undrar: vem kontrollerar bokföring, löneutbetalningar och skatteredovisningar av Rubens eget fögderi?

Emil Boss tycker att vi ska ha skydd för invandrare som i Tyskland – gärna för oss! Men då borde vi samtidigt ha motsvarande skydd som finns mot syndikalistiska organisationer. I Tyskland är de nämligen förbjudna att verka som facklig organisation!

Emil Boss kallar sig poet och en sak är vi överens med honom om: Han diktar och håller sig långt från verkligheten!

Yvonne Sörensen Björud

VD Berns