ÅSIKT

Julen var min högtid – för ljuv hämnd

"Som de flesta alkisar, tvärt emot vad många tror, var min mamma en helt vanlig arbetande kvinna"

KULTUR
Detta är en kulturartikel som är en del av Aftonbladets opinionsjournalistik.

Att juletid inte är julefrid för barn till missbrukare är väl allmänt bekant. Ofta är det nog dessvärre tvärtom. Det är de vanliga dagarna, då man aldrig vet vad som väntar innanför lägenhetsdörren som är de värsta. De flesta av dessa många barn vet precis hur julen kommer arta sig. Den kommer att gå åt skogen som vanligt! Och det gäller att stålsätta sig och vara väl förberedd.

Som de flesta alkisar, tvärt emot vad många tror, var min mamma en helt vanlig arbetande kvinna som köpte både tv:s kalender till mig och julklappar veckor i förväg. Snabbt lokaliserade jag hennes julklappsgömmor. Jag var klyftigt och slug; hade utarbetade strategier för att slippa några som helst överraskningar från hennes sida. Agentliknande, raffinerade bedragartekniker. Med pincett pillade jag i hemlighet av tejpen på alla mina julklappar i förväg; och återställde dem likt en konservator när jag avslöjat innehållet.

Luckorna i kalendern öppnade jag allihop första dagen jag fick den. De var lätta att trycka tillbaka, så att det såg oöppnade ut. Mitt teateröverraskade leende och tillgjort glada kommentarer över gåvorna på julaftonskvällen var min ljuva hämnd på en förälder som brutit kontraktet att vara mamma åt sitt barn. Och jag hade inte det minsta dåligt samvete.

Camilla Hammarström