ÅSIKT

Ulrika Kärnborg

Dags för förlagen
att ta smällarna

KULTUR
Detta är en kulturartikel som är en del av Aftonbladets opinionsjournalistik.

Under veckan har Förläggareföreningen visat sig mycket kritisk till Yttrandefrihetskommitténs förslag om att flytta ansvaret för en boks innehåll från författaren till förlaget.

Det kan innebära en inskränkning i författarens upphovsrätt, skriver man, enligt tidningen Svensk Bokhandel, i sitt remissvar.

Reaktionen är inte särskilt överraskande. I praktiken, om förslaget går igenom, blir det i framtiden större likheter mellan tidningar och böcker. Det innebär att det blir förläggaren och inte författaren som ytterst ansvarar för innehållet i en bok, precis som det är ansvarige utgivaren och inte den enskilde journalisten som blir åtalad i ett tryckfrihetsmål.

Vilket, säger förlagen, skulle leda till att de börjar dra sig för att publicera kontroversiella böcker. Men när har svenska förläggare inte varit livrädda för att publicera potentiellt upprörande böcker? Kom ihåg att vi lever i ett land där Strindberg och Agnes von Krusenstjerna, båda etablerade bästsäljarförfattare när det begav sig, fann det nästan omöjligt att publicera romaner som låg bara en liten smula utanför det konventionella, trots att de stod helt ensamma med det juridiska ansvaret. Och finns det väldigt många kontroversiella manuskript out there som bara väntar på att bli utgivna? Med tanke på att Lars Noréns intill långtråkighet eftertänksamma En dramatikers dagbok väckte skandal när den kom ut, verkar det osannolikt.

Förläggareföreningen är ändå av den bestämda åsikten att lagändringen skulle få stora konsekvenser. ”Risken är uppenbar att författarens röst och särskilda uttryckssätt går förlorad och förläggaren ska ta ansvar för allt som står”, säger man. Det låter som skitsnack. Jag tror inte att svenska förlag bryr sig ett dugg om författarens röst eller särskilda uttryckssätt. Lika lite som Fokus kulturredaktör Elsa Westerstad (Nya Vågen, P1) tror jag heller att författaren står alldeles handfallen om förlaget skulle visa sig kallsinnigt inför ett enskilt manus.

Som författare tycker jag tvärtom att alltför många förlag har kunnat spekulera i snaskigheter, bara för att låta författaren ta smällarna såväl massmedialt som juridiskt. Jag välkomnar företagare som är beredda att ta ansvar och satsa de pengar och det engagemang som krävs för att få fram odödlig litteratur.

Det är svårt att tänka sig någon annan bransch där den som kammar hem vinsten samtidigt är den som slipper ta risker. Att förläggarna kommer undan med det måste bero på författarnas genom tiderna ursvaga ställning.

Ulrika Kärnborg