ÅSIKT

Inbäddad i en skröna

Jan Henrik Swahn låtsas åka till Paris och hittar på en rolig historia om sig själv

KULTUR
Detta är en kulturartikel som är en del av Aftonbladets opinionsjournalistik.
Jan Henrik Swahn (född 1959) debuterade 1986 med romanen ”Jag kan stoppa ett hav”.
Foto: Foto: SARA MAC KEY
Jan Henrik Swahn (född 1959) debuterade 1986 med romanen ”Jag kan stoppa ett hav”.

Även Jan Henrik Swahn sällar sig nu till de författare som öppet inscenerar sig själva och proppar framställningen full av egna biografiska fakta. Swahn kallar sin roman helt ärligt för Mitt liv som roman, den djupt egocentriska huvudpersonen heter Jan Henrik, och även han ger 1986 ut en debutroman med titeln ”Jag kan stoppa ett hav”. Så fortsätter det.

Men en roman är det, och författaren låter denne Jan Henrik uppleva åtskilligt, som kanske inte råkar ha inträffat i den så kallade verkligheten. I varje fall inte på detta sätt.

På ett ställe kommer Jan Henrik åkande till Laholm, kliver på tåget och i en direktvagn till Paris finner han stockholmsförfattaren ”Anders P.” på väg till sin favoritstad. Jan Henrik påstår sig också vara på väg dit, pratar lyriskt om saken men slinker i stället av i Halmstad, som hela tiden varit hans slutmål.

Det är en bra historia, och den blir egentligen bara roligare av att man får föreställa sig tåget med Paris-älskaren Anders P. ombord slingrande sig fram från Stockholm via i nämnd ordning Laholm och Halmstad mot det hägrande slutmålet Paris.

Romanen kunde alltså lika gärna ha hetat ”Mitt liv som skrönor”, och gott så. Men vad är det författaren vill åstadkomma med att bädda in en mängd helt verkliga händelser och personer i mer eller ofta mindre sannolika sammanhang?

Främst vill han väl mänskligt nog forma en bild av sig själv, som han själv och även andra kan stå ut med och rent av gilla. En figur som visserligen dummar sig ibland, inte sällan spelar en clownroll, men vars ofta irrationella beteende liksom instinktivt leder fram till en god historia, till bra fiktion. Det är en romantisk författarbild, där vägen till författarrollens fullbordan sker via bohemiskt kringdrivande, tappert vindrickande och intensivt namndroppande av kolleger och krogar.

Allt detta kan kännas både slitet, trivialt och inskränkt, och även om Jan Henrik ofta tar påhugg som brovakt, lever han i en bubbla, ett socialt tomrum.

Ändå har jag roligt när jag läser.

Mitt liv som roman är en kul och vital roman, betydligt mer övertygande som skröna än som bidrag till de senaste

årens diskussion kring förhållandet mellan fakta och fiktion.

FAKTA

PROSA

» Mitt liv som roman

Jan Henrik Swahn

Albert Bonniers förlag

Lennart Bromander