ÅSIKT

Det här går inte

Men Athena Farrokhzad gör det omöjliga – recenserar Ulf Karl Olov Nilssons nya diktsamling

UKON Ulf Karl Olov Nilsson, är poet och psykolog. I dag utkommer hans nya diktsamling ”Brukaren”.
Foto: Foto: ANNA DANIELSSON
UKON Ulf Karl Olov Nilsson, är poet och psykolog. I dag utkommer hans nya diktsamling ”Brukaren”.
KULTUR
Detta är en kulturartikel som är en del av Aftonbladets opinionsjournalistik.

Det är bara dikter som verkligen kan säga någonting om dikter, en recension av dikter kan inte säga någonting om dikter utan endast någonting om recensioner av dikter på samma sätt som det bara är en roman som kan säga någonting om romaner och ett teaterstycke som kan säga någonting om teater.

Jag använder dessa omskrivna rader från Ulf Karl Olov Nilssons (även känd som ”UKON”) dikt Standardmodellen som för att säga: Mitt uppdrag att recensera hans senaste bok Brukaren är omöjligt. Det har redan avfärdats av honom själv.

Till format och ton liknar ”Brukaren” Barndomstolen, UKON:s förra diktsamling. Skillnaden är att den nya boken är mer av en best of, en tjock samling där många av hans hittills opublicerade dikter nu återfinns. Vi som har följt honom känner igen mycket: här finns dikten som på Liljevalchs inbjudan skrevs till kronprinsessans bröllop, här finns Jag ville vara poet, en dikt som orsakat mycket skratt och obehag när den har framförts på poesiuppläsningar. Här finns också det nyskrivna verket Dikternas ursprung, som innehåller just en förteckning över detta. För den som intresserar sig för alkoholens vedermödor, för hur det är att bli levande begravd eller att gråta utanför en cancerklinik, finns mycket att häm

ta här.

Dessutom får vi följa berättelsen om återfallsmannen Bobo, som löper genom hela boken: ”Bobo säger att det han egentligen behöver är en ny tv. Får jag en tv kan jag säkert koppla av, säger han. Och då behöver jag inte dricka. Bobo får en stor ny tv. Men sedan springer han ändå iväg med tv:n och säljer den och köper öl. Jättetråkigt, Bobo!”

I Jag ville vara poet hittar jag ett slags programförklaring för UKON:s estetik: ”Jag varvade mellan att förenkla i överkant och att grovt komplicera allt som var meningsfullt och sant”. Jag tänker att det är precis så hans dikt fungerar, att det är det som gör den outhärdligt banal och så outhärdligt skarp. Att det är något med sinnet för proportioner som är helt förvridet. Att skrattet och obehaget drivs fram av en princip där något igenkännbart hela tiden återfinns på fel plats, och det obekanta uppenbarar sig mitt i det välkända. Till exempel i just denna dikt, som uppenbarligen inte handlar om UKON själv, men som ändå utger sig för att göra det: ”Jag blåljög om att jag var världens första twitterpoet, ständigt i framkanten av dom nya tekniska landvinningarna, ständigt redo att utforska poesins möjligheter.”

UKON säger själv om boken att han har försökt skriva en ickehermeneutisk dikt som snarare än att väcka frågor om betydelse undrar: Varför har någon skrivit detta? Till detta skulle jag vilja föra ytterligare en fråga: Varifrån skrivs egentligen detta? När jag läser Brukaren undrar jag ofta över utsägelsepositionen, konstaterar att humor ofta föds ur att utsagorna kommer från en plats där varje utsaga är omöjlig. Som i dikten Ovissa system: ”När vi klev ombord på flygplanet fick jag en föraning om att vi skulle störta rätt i havet och alla dö drunkningsdöden och detta skulle faktiskt visa sig vara helt korrekt.”

Det finns också dikter som är mer som utfyllnad, där underfundigheten uteblir och inte heller särskilt mycket annat uppstår. Men det är egentligen helt okej. Man kan inte kräva att bli underhållen och intellektuellt stimulerad hela tiden. Jag vet inte om det är rättshaveristen i mig som älskar UKON:s poesi, eller om det är lingvisten, socialisten, onanisten. Vad betyder det att jag inte vet det? Kanske att UKON:s dikt omfattar hela mig, att den inte tvingar mig att göra avkall på delar av min mänsklighet för att få plats. Att ingen är bättre än UKON på det som han är bra på: att moraliskt och språkligt inventera vår samtid.

Eftersom det bara är dikter som kan säga något om dikter vill jag avsluta med en parafras av Mamma skyller ifrån sig: Det är UKON:s fel att poesin har blivit en angelägenhet för alla människor, men han bara skyller ifrån sig.

FAKTA

POESI

» Brukaren

Ulf Karl Olov Nilsson

Norstedts

FAKTA

Ulf Karl Olov Nilsson

Svensk poet och psykolog född 1965 i Robertsfors.

Blev under 00-talet känd som en av de nya ”språkmaterialistiska” poeterna.

Har skrivit en bok tillsammans med Caroline af Ugglas och samarbetar med kultbandet Njurmännen.

Är också känd för sina poetiska twittringar.

Athena Farrokhzad