ÅSIKT

Suget efter den hårda verkligheten

Ulrika kärnborg

KULTUR
Detta är en kulturartikel som är en del av Aftonbladets opinionsjournalistik.

Jag har alltid varit lite snål av mig. Hur många gånger jag än har rabblat Yes is more som ett mantra, så tycker jag ändå fortfarande att det är less som är more.

Det beror troligen på att jag var ung på 90-talet. Kronan rasade och vi började vänja oss vid permanent arbetslöshet och vid den smygande insikten om att Nirvana var ett rockband att räkna med.

Minimalism hette det då.

Jag gillar det fortfarande och noterar vid snabb genombläddring av brittiska Vogue att vita kläder som ser ut att vara tillverkade av trasiga begagnade lakan är tillbaka. Hej då brackiga 00-tal med pophöger, blingbling, importerat kakel och killar med syntlugg och stureplanskofta.

I ett äldre nummer av tidningen Filter läser jag att fotografen Bingo Rimér har slutat att plåta brudar. Han tänker bli seriös, och jag undrar förstås hur det går med hans grabbmagasin Moore som definitivt inte är less.

Är det ett tidens tecken – går hela kulturen från pengastinn ytlighet till vardagsnära djupsinne? I vintras när jag var i Indien stötte jag ihop med en lång och deprimerad man från Alicante. Han var en före detta hotellmanager som hade blivit arbetslös när den spanska turistnäringen kraschade och lämnat fru och barn för att söka lyckan på ett gudsförgätet yogaställe i Kerala. Ett mått så gott som något på hur radikalt många européers vardag har förändrats.

I Danmark har man tagit den bistra verklighetstrenden på allvar. Dansk tv har precis haft premiär för sitt nya flaggskepp, kulturprogrammet Læsegruppen Sundholm i DR 2 där programledarna Mikael Bertelsen och Mads Brøgger dreglar över fyra bostadslösa litteraturälskare. Etiken har förstås ifrågasatts. Trots de goda recensionerna – programmet prisas särskilt för att deltagarna verkligen får tala till punkt – undrar många om det är riktigt rätt att exploatera socialt utsatta grupper i underhållningens namn.

”Go slumming” brukar det kallas. Hur avspänt känns det egentligen när Bertelsen och Brøgger kastar sig över de hemlösa med Knausgaard i högsta hugg? Man får en kuslig känsla av att producenterna vet exakt vilken publik de vänder sig till – hemlösa är exotiska djur för alla oss som vill ha det lite ljust och fräscht hemma.

Och hur går det sen, medverkar Danmark Radio till att skaffa bostäder? Och pengar. Jag ser framför mig hur bokcirkelns deltagare fortsätter ute på gatan, i vårvinterkylan, med skenen från Nørrebropolisens billyktor flackande över boksidornas Kirkegaard-citat: ”All äkta hjälpsamhet börjar med ödmjukhet inför den jag vill hjälpa.”

Ulrika Kärnborg