ÅSIKT

”Cirkeln” en storsäljare med kvalitet

Svensk ungdomsfantasy med kuslig koll på genrens trollformler

Sara Bergmark Elfgren och Mats Strandberg
Foto: Andreas Apell
Sara Bergmark Elfgren och Mats Strandberg
KULTUR
Detta är en kulturartikel som är en del av Aftonbladets opinionsjournalistik.

Kampen mot den stora ondskan är ett tacksamt tema i ungdomslitteratur, och vi har det senaste decenniet sett en uppsjö framgångsrika bokserier i genrerna urban fantasy och lätt science fiction. Den fiktiva stora fienden, vare sig det är en totalitär regering som i Hungerspelen och Ful-seriernas dystopiska framtidsskildringar, vampyrer som i The vampire diaries och Twilight eller en mörkrets härskare som i Harry Potter, ger ett tydligt och rakt mål med berättelsen: våra unga hjältar är på ett eller annat vis utvalda att rädda världen.

Och samtidigt fungerar den uråldriga kampen mellan ont och gott som en skräddarsydd metafor för att bli vuxen, att växa in i sin roll som människa, att axla ansvar och hantera ett nytt inflytande över sin omgivning.

Det är frestande att bunta ihop de nämnda bokserierna till en enda klump ganska förutsägbar tonårshjältesaga. Men det finns en stor bredd inom genren; enorma kvalitetsskillnader och olika smarta sätt att förhålla sig till troperna. I de bästa skildringarna, som Suzanne Collins Hungerspelen, kan vi överraskas även av den till synes mest klassiska kärlekstriangel. Vi kan få subtil karaktärsutveckling. Genregränserna kan tänjas och överskridas.

Med Cirkeln skriver sig Mats Strandberg och Sara Bergmark Elfgren självklart, och med stort självförtroende, in i den urbana ungdomsfantasytraditionen. Boken är första delen i en trilogi om en grupp tonåriga tjejer som inser att de är häxor, och måste hjälpas åt för att överleva och rädda sin gråa lilla bruksort Engelsfors och världen. Strandberg och Bergmark Elfgren kan uppenbart sitt hantverk, och deras kärlek till genren lyser igenom. De refererar tydligt till briljanta tv-serien Buffy the vampire slayer i både persongalleriet och handlingen, och leker skickligt med genrestereotyperna.

Karaktärerna, som till en början kan kännas en smula schablonmässigt konstruerade (den snygga, den smarta, den slampiga, den elaka …) tillåts allt eftersom handlingen fortskrider gå utanför sina ramar. Den trashiga Vanessa som strippar för killarna och dricker sprit hade varit den första att ryka om det här var klassisk amerikansk dramaturgi, men hon får i stället ta allt större plats och skildras icke-moraliserande och varmt. Den grymma nedtryckande mobbaren Ida får vara hård och brutal utan att vare sig bli ensidig eller mjukas till à la Vargen i Bamse.

Det är ett imponerande stycke oväntat realistisk och känslig karaktärskonstruktion som växer fram, och greppet att låta varje läsare få varsin möjlig identifikationsperson fungerar utan att bli krystat.

Att författarna valt enbart tjejer i huvudrollerna är också en bra strategi som skiljer deras berättelse från det mesta andra som skrivs för målgruppen och gör den mer fokuserad på gruppdynamik än på klassisk heterosexuell kärlek.

Visst, det både liggs och hånglas och förälskas i boken, allt skildrat på ett rakt och ärligt sätt utan krusiduller. Men den slentrianmässiga Stora Kärlekssagan som så ofta får fungera som slapp och trött motor i berättelser av den här typen saknas. I stället får vi ett nätverk av vänskapsrelationer som utforskas, och det är minst lika rafflande.

Cirkeln har förhandshyllats enormt redan innan boksläppet och filmversionen är på gång. Dessutom har serien sålts till en växande skara utländska förlag, och amerikanska filmbolag har visat intresse för re-makerättigheterna av den svenska filmatiseringen. Det är en nästan omöjlig hajp att leva upp till, men Strandberg och Bergmark Elfgren lyckas mot alla odds med vansinnesprojektet att skapa en svensk ungdomstrilogi med storsäljarambitioner som håller hög litterär kvalitet.

Det enda smolket i bägaren är möjligen att bokens klimax, den stora fajten mot ondskan som måste avsluta varje bokdel eller tv-säsong i ett sådant här projekt, är en smula underväldigande.

Men å andra sidan vet vi läsare redan att ytterligare två tegelstenstjocka slukvänliga böcker väntar, med gott om tid att arbeta upp spänningen inför slutstriden. Det är en härligt lyxigt frustrerande känsla, som det krävs stor författartalang för att framkalla.

Hanna Fahl

Mats Strandberg är krönikör i Aftonbladet Söndag, därför recenseras boken av Hanna Fahl vid Dagens Nyheters kulturredaktion.

FAKTA

PROSA

» Cirkeln

Sara Bergmark Elfgren

Mats Strandberg

Rabén & Sjögren