Börja med biblioteken, Björklund

 Svenska tioåringars läsförmåga minskar, visar PIRLS nya undersökning. Detta är en utveckling som påbörjades redan i början på 1990-talet. En av orsakerna ligger i öppen dag: den usla och ojämlika skolbiblioteksstandaren. Endast sex procent av de svenska eleverna går i en skola med en heltidsanställd bibliotekarie, vilket inte borde vara en nyhet för utbildningsministern Jan Björklund. Att utbildningsministern trots dessa kända fakta om de svenska skolbiblioteken ändå väljer att förbigå detta med tystnad är en gåta som definitivt minskar regeringens trovärdighet i en av dess ”profilfrågor” där kärnämnen som svenska och matematik tillmäts särskilt stor vikt.

Att enbart skylla på föräldrarna duger inte, tvärtom ägnar sig svenska elever oftare åt grundläggande lästräning med sina föräldrar och har bättre förkunskaper med sig vid skolstarten än tidigare. Det är alltså senare, i den så kallade slukaråldern, som barnen tappar, i läshastighet och läsförståelse.

 Här finns orsakerna i inställningen till läsning och i barnens tillgång till böcker. Gruppen som har en mycket positiv inställning till läsning och som ofta läser för nöjes skull har minskat kraftigt och Sverige ligger nu under både det internationella snittet och medelvärdet för OECD-länderna. Det stämmer till eftertanke eftersom det finns tydliga kopplingar mellan inställning till läsning och läsförmåga. Det finns också klara samband mellan antal barnböcker hemma och läskapacitet. Andelen barn med många barnböcker har minskat i Sverige, liksom andelen barn med föräldrar som läser mycket.

 Utan bra skolbibliotek kommer Jan Björklund aldrig att nå sina mål. En bra början vore att skriva in biblioteken i kursplanerna för grundskolan, precis som barnkulturutredningen Tänka framåt, men göra nu (SOU 2006:45) föreslog.