ÅSIKT

Världsregering, hur då?

Pål Steigan imponerar inte på Petter Larsson

Pål Steigan, norsk politiker, författare och journalist.
Foto: Foto: Damiana Scotti
Pål Steigan, norsk politiker, författare och journalist.
KULTUR
Detta är en kulturartikel som är en del av Aftonbladets opinionsjournalistik.

USA kommer ur tio års krig mer försvagat än någonsin. Den ekonomiska förskjutningen till Asien tar ny fart. Solidariteten inom EU skakar när finanskrisen slår över i sociala uppror. Och till höger marscherar de nya nationalisterna fram. Allt inramas av krisernas kris, den globala uppvärmning som skulle kunna kväva den eviga tillväxt som är kapitalismens motor.

Ja, det är en världsordning i gungning den norske debattören Pål Steigan – en gång ledare för maoistiska AKP – ser när han blickar ut från sin fjälltopp och funderar på vad som bör göras. I bakfickan har han en dunderkur som heter global ekokommunism och som innehåller åtgärder som socialisering av alla multinationella företag, alla banker och transportsystem, toppat med en världsregering. Och ska folk svälja det, ja då krävs förstås en superkris. Därför ägnar Steigan merparten av sin kampskrift En gång skall jorden bliva vår just åt att beskriva vår jämmerdals förvandling till rena helvetet. Den strategi som utlovas i undertiteln är det sämre med. Han ställer ett outhärdligt nu mot en värld att vinna, men har väldigt lite att säga om vägen dit. Jag menar, världsregering, hur då?

Mycket avgörs i Kina. Globaliseringen har snabbt dragit in uppemot två miljarder människor i kapitalistiskt lönearbete, indiska och kinesiska bönder, det forna östblockets jobbare. Inte konstigt att pressen på välfärd och löner ökar också i den rika världen. Men snart finns inga oexploaterade områden kvar, snart är vi alla lönearbetare, och då stiger priset på arbete igen. För samtidigt föds motkrafterna, den globala arbetarklass som kommer att störta sina herrar i gruset, hoppas Steigan. Redan rasar 1 000 arbetsmarknadskonflikter i Kina – varje dag! Kanske avgörs allas vår framtid av striderna på fabriksgolven i Guangzhou och Shanghai, i Mumbai och Bangalore, där de första generationerna lönearbetare nu sluter sig samman.

I sin iver att visa upp eländet slarvar Steigan en del. Euron har till exempel inte annat än högst tillfälligt försvagats mot dollarn. En promille rika äger inte två tredjedelar av jordens samlade förmögenheter – enligt FN äger en procent 40 procent. Den brittiska regeringen skär inte alls ner universitetens budgetar med 95 procent till 2012. I själva verket handlar det om 40 procent – forskning undantaget – till 2014, och kompenseras av höjda studieavgifter.

Steigan oroas också över att världens oljereserver är på väg att ta slut. Men samtidigt tvingar ju oss klimatkrisen att sluta elda fossila bränslen, så vad gör det då om oljan sakta sinar? Och så vill han få oss att tro att omställningen till ett klimatneutralt samhälle är ett allvarligt hot mot kapitalismen som sådan. Men FN:s klimatpanel satte priset för en stabilisering av utsläppen under dagens nivå till 0,12 procentenheters lägre global tillväxt per år. Vi har alltså råd att stoppa klimatförändringarna utan att tillväxthungern mer än naggas i kanten.

Men en man med en slägga behöver förstås rejäla spik.

FAKTA

SAKPROSA

» En gång skall jorden bliva vår

Strategi för en ny värld

Pål Steigan

Övers. Inge Knutsson

Leopard

Petter Larsson