ÅSIKT

Fyra timmars fylla

KULTUR
Detta är en kulturartikel som är en del av Aftonbladets opinionsjournalistik.
Fredrik Lycke och Frida Hallgren  i ”Lycka”.
Foto: CARL THORBORG
Fredrik Lycke och Frida Hallgren i ”Lycka”.

”I verkliga livet tillbringar människorna inte varje minut med att skjuta varandra, hänga sig och avge kärleksförklaringar. De ägnar inte hela sin tid åt att sträva efter att säga intelligenta saker. De är mer sysselsatta med att äta och dricka, flirta och säga dumheter – och det är det som bör hända på scenen.” (Anton Tjechov)

Det är också just vad som händer när Alexander Mørk-Eidem håller fest på sin hemmascen och med fullständigt oövervinnerligt självförtroende dekonstruerar Tjechovs ungdomsdrama. Ett bökigt partaj pågår på grevinnan Tovas gods, godsägare Lennart och affärsmannen Ralph, deras söner och svärsöner och fruar Louise, Emelie, Jörgen och Kristofer är där. På ytan alldeles avspänt metanojsande om strunt, inuti alldeles sprängsjukt olyckliga av samma fråga: ”Var är lyckan du lovade mig!?”

Festen rinner av sprit. Spriten har runnit genom manuset. All förhöjning och scenisk artighet har runnit bort. Allt som är kvar är då ätande, flirtande och dumheter på allra största allvar. I centrum står den velige vemodige genomskådaren Fredrik Lycke (annars ofta kallad Platonov). Hans inre slitningar syns bäst i början av akt två, när kalaset skränat i tre veckor, allt och inget har gjorts och sagts och malts och Fredrik sitter slutkörd inuti ett stort berg av schamposkum. Alla andra är också utklädda till Fredrik, inklusive Gerhard Hoberstorfer. Ibland ramlar Gerhard baklänges ner i skummet av ilska, alla tjatar i skägget, en enorm spruta rapar till och vräker glitter över scenen, publiken får rösta, ska Fredrik bara hänga sig i en palm?

Det är alltså den nivån på självförtroendet.

Att låta fylla utgöra nyckeln till rollfigurers infantila ömhetstörst och grymhet, deras impulsiva felbeslut, teatrala sanningssägande och kelna panikbeteende, det har Mørk-Eidem provat för. Det var brännvin som var trolldrycken i hans En midsommarnattsdröm och fick alla att jaga fel kärlek i skogen natten lång.

Förutom alkohol tycker han om dynamiken i en grupp som känner varandra väl och varit länge tillsammans på liten yta. I hans uppsättningar nås ofta punkten där människornas ömsesidiga hatkärlek klättrar på väggen intill klaustrofobin. Likaså känslan av att en premiär och en bra tisdagsrepetition är utbytbara.

I Lycka kombinerar han dessa älsklingsläsningar till ett trasigt kalas som i sina allra bästa stunder raderar alla avstånd mellan blödande villiga hjärtan hos fyllskallar i alla tider.

FAKTA

TEATER

» Lycka

efter Tjechov

Övers: Staffan Skott

Regi: Alexander Mørk-Eidem

Scenografi: Christian Friedländer

I rollerna: Tova Magnusson, Andreas Kundler, Lennart Jähkel m fl

Scen: Stockholms stadsteater, Stora scenen

Speltid: 4 tim 30 min

Jenny Teleman