ÅSIKT

Rasismen kan lura i kulturen

Modig provokatör kan få växande opinion bakom sig

KULTUR
Detta är en kulturartikel som är en del av Aftonbladets opinionsjournalistik.

DEBATT Rasistiska handlingar utförs ibland av folk som, om man frågar dem, står bakom allas lika värde. Mycket av vardagsrasismen är av det slaget. Därför kan en Stina Wirsén, helt omedvetet, rita en rasistisk figur – utan att förvandlas till någon heilande helyllerasist.

”Man gör fel ibland”, som journalisten Per Wirtén uttryckte det i Publicistklubbens debatt om yttrandefrihet, rasism och självcensur, i Stockholm i går.

Ja, att rasismen lurar i den kulturella luft vi alla andas verkade de flesta i panelen – som också bestod av Lars Vilks, Åsa Linderborg, Sakine Madon och Marianne Lindberg De Geer – överens om. Åtminstone när det gällde Lilla Hjärtat. Men när debatten gled över på Vilks rondellhund var sammanhanget, tidsandan, som bortblåst.

Per Wirtén hyllade rondellhunden som en finfin ”hädelse”, riktad mot Muhammed, inte mot muslimer. Och själv ville Vilks gärna se sig som en provokatör.

Men ingen nämnde att Vilks skrider till verket just i en tid då USA invaderar muslimska länder, när vi ser Abu Ghraib och Guantánamo, när högerradikala partier vinner val på muslimhets, och när Merkel, Cameron och Sarkozy dömer ut mångkulturalisme

n som misslyckad. Då, minsann, driver den modige provokatören med de angripnas profet – väl medveten, han är ju ingen dumskalle, om att han har en växande opinion bakom sig.

Fingret i luften.