ÅSIKT

Konsten att leva för konsten

Ulf Peter Hallbergs roman rör sig bland litterära giganter i Paris

1 av 4 | Foto: Foto: ARKIV
Victoria Benedictsson ”Ernst Ahlgren” (1850-1888)
KULTUR
Detta är en kulturartikel som är en del av Aftonbladets opinionsjournalistik.

Vem, eller vad som egentligen är huvudperson i Ulf Peter Hallbergs roman är inte så viktigt. Köpenhamn, Knud Wiisby, Strindberg, Victoria Benedictsson, Georg Brandes eller en spridd längtan till Paris?

Ett metallskrin från Strindbergs dödsbo har kommit i berättarens händer. Däri ligger dokument och papper om en Knud Wiisby, som under några år i slutet av 1880-talet ska ha skuggat Strindberg i Köpenhamn. Titanen har med Siri von Essen flytt Sverige efter Giftas-åtalet och Wiisby får i uppdrag av tidningsmakaren Edvard Brandes att skaffa fram information om den svenske författaren. Han blir hans skugga bland författare och skådespelare.

Romanen klipper mellan tiden i Köpenhamn och berättarens minnen från barndomen i Skåne. Där sitter hans far och drömmer konsten och livet i storstaden, medan faderns syster, dvärgen Fasse, sticker hål på fantasierna med sina vassa repliker. Scenerna från Köpenhamn spelas också upp av Fasse och berättaren, som möjligen är Ulf Peter Hallberg, som dessutom skriver ned allt detta i Kalifornien långt senare. Genom de olika tidsskikten löper samma tematik, hur att leva för konsten i en tid där andra intressen, ekonomiska såväl som personliga, ställer sig i vägen.

Vi har här alltså en konstnärsroman, men inte i bemärkelsen att vi får följa en konstnär från, så att säga, ax till limpa. I stället ställs konstnärens liv och vedermödor mot sin respektive tidsepok. Strindbergs upprorslusta mot Benedictssons förtvivlan, berättarens skaparvåndor mot dennes fars drömmar om konsten eller tidningskommersialismen i det dåtida, moderna Köpenhamn bredvid en kalifornisk kulturöken.

Romanen är också, til syvende og sist, en besvärjelse mot döden. Som Benedictsson får uttrycka saken: ”en dag är vi alla borta som har levat nu och bara föremål för uppräkningar, sammanfattningar och kategoriseringar, om inte någon som hatar döden lika mycket som vi skriver eller målar oss tillbaka till livet.” Och det gör Hallberg så vackert, som ”en sällsam vision som denne oss närstående främling har … både porträtt och identifikation”.

FAKTA

PROSA

Strindbergs skugga i Nordens Paris

Ulf Peter Hallberg

Norstedts