Aftonbladet
Dagens namn: Patrik, Patricia
Årets bästa sajt. Årets nyhetssajt. Årets Dagstidning digitalt.
Startsidan / Kultur


Det är krig igen, vi hade inte glömt våra minnen från det förra kriget och det nya kommer att blotta det inom oss, ännu en gång. Ljudet av varje raket förnyar rädslan inom mig; denna rädsla som ligger djupt och jag kan inte undkomma den, det är inte rädsla för raketen, det är den smärtsamma rädslan som rör mina älskade, mina barn som tas från sina lekar och sin barndom för att höra ljuden jag inte logiskt kan förklara. Jag kan inte få det att upphöra, så att de får sova i fred. Åh, vilken stor hjälplöshet!


Hur kan ett ljud vara så rått, det har blivit en daglig mardröm, vi försöker låta bli att lyssna men det skakar inom oss innan våra kroppar skakar. Efteråt springer vi till radion för att få veta om vi fortfarande lever eller om det där var ljudet av vårt öde.


Vi vill inte vara hjältar eller förlorare, vi vill bara leva som andra människor gör i sina små städer, med våra enkla drömmar och ett tak som är tryggt över barnen, är det för mycket?


Här i staden med kvalificerat vetande i död och motsägelser, kan vad som helst och inget hända. Detta löjliga spel börjar med vår födelse och fortsätter tills vi dör och där emellan finns så många saker vi inte kan räkna, glömma eller minnas. Hur ironiskt är det inte: vi är huvudnyheter på varje tv­kanal, men mycket långt borta, rädda för vår rädsla, nakna framför oss själva. Vi känner alla till de här skräckfilmerna, men låtsas inget veta.


Är du okej? Varför den fåniga frågan? Som om det som händer skulle kunna vara okej. Vad är okej när morgonen börjar med ny död och dagen bara fortplantar smärtan med sönderslitna minnen och löftet om natt utan nåd.


Här är natten än mörkare, så många ljud konspirerar emot oss och blottlägger vårt hopp, våra barns hopp om att bara få sova.


Dag efter dag och ännu en utan att någonting förändras, den enda skillnaden är mängden smärta och sorg som läggs till vårt tunga minne.


Vi är trötta på detta spel utan slut. Vi vill ha tid nog att leva, morgnar utan lukten av rädsla och smärta.




Översättning från arabiska till engelska: Somaya el Sousi, översättning från engelska till svenska: Hanna Hallgren och Jenny Tunedal

SENASTE NYTT

Kultur

Visa fler
Om Aftonbladet