Aftonbladet
Dagens namn: Hildegard, Magnhild
Årets bästa sajt. Årets nyhetssajt. Årets Dagstidning digitalt.
Startsidan / Kultur

Fritt spelrum för judehatet

Gellert Tamas om ultrahögerns stöd – och bristen på motstånd

Márton Gyöngyösi är, som de flesta av sina partikamrater i Jobbik, välklädd i gråsvart kostym med matchande slips och vit skjorta. Han ser avspänd, närmast leende ut när han avslutar ett av sina inlägg i det ungerska parlamentet med orden: ”tiden har kommit … att sammanställa listor på de här bosatta, och framför allt då de i riksdag och regering, med judisk bakgrund som innebär en nationell säkerhetsrisk”.

Knappt 200 meter bakom den vackra ungerska parlamentsbyggnaden längs med Donaus strand i Budapest, ställde ungerska nazister – pilkorsare – upp hundratals ungerska judar under andra världskrigets slutskede och sköt dem med nackskott. Några dussin skor i mässing minner om dessa offer och om de mer än 400 000 judar som Ungern, under ledning av riksföreståndare Miklós Horthy, lämnade ut till Hitlertyskland och Auschwitz gaskammare.

Urvalet av vem som skulle leva och dö skedde utifrån just den typen av listor som Gyöngyösi efterlyste den 26 november 2012, inte ens 70 år efter förintelsen.

 

Jobbik är inte bara Europas största högerextrema parti, det är också ett av de mest aggressiva och militanta. Den paramilitära organisationen Ungerska gardet grundades 2007 av Jobbiks partiledare Gábor Vona. Man spred skräck bland ungerska romer genom att marschera i deras byar och samhällen. Gardet förbjöds 2009, men Jobbik har nära band till flera andra av de militanta ”medborgargarden” som fortsatt att trakassera och attackera landets romer efter Gardets upplösning.

Gyöngyösis retorik var inget undantag. EU-parlamentarikern och Jobbiks presidentkandidat 2010, Krisztina Morvai har till exempel kallat israeliska judar för ”smutsiga mördare, fulla med löss” och hotat Ungerns judar med att ”er tid är ute”. Och Jobbik vänder sig inte bara mot landets romer och judar, de angriper även homosexualitet, som de beskriver som en perversitet som bör straffbeläggas.

 

Det finns xenofoba partier i många av Europas länder. Det som gör situationen i Ungern speciell – och farlig – är att Viktor Orbáns nationellt konservativa Fidesz-regering, inte verkar ta hotet från extremhögern på allvar. Det menar i alla fall de femtio amerikanska kongressledamöter som i juni 2012, i ett öppet brev till Orbán, uttryckte sin ”djupa oro” över Jobbiks ”antisemitiska och homofoba åsikter” och manade Ungerns premiärminister till handling.

De amerikanska politikerna är långt ifrån ensamma i sin kritik.

 

Journalisten och experten på högerextremism, Gábor Czene, menar att en av grundorsakerna till Jobbiks framgångar är att de kunnat bygga upp en egen bas utan större motstånd från makten. I stället för att ta avstånd från Jobbik, har Fidesz snarare inriktat sig på att vinna deras väljare: ”Genom att genomföra delar av Jobbiks förslag, och få dem att framstå som sina egna, har Fidesz trott sig kunna fånga vinden från högerextremisternas segel. Fidesz har kanske tjänat på sin taktik, men samtidigt har detta varit till stor skada för Ungern, hela det politiska spektrumet har förskjutits långt ut på högerkanten.”

 

Det verkar som om Gyöngyösis utspel att lista judar – även om han påstod sig vara missförstådd – var den droppe som för många fick bägaren att rinna över. Till och med de Fidesz-trogna tidningarna fördömde ”judelistorna” och veckan därpå samlades närmare 50 000 människor i en av de största antirasistiska demonstrationerna i Ungerns historia. Och för en gångs skull, i det politiskt så splittrade landet, stod representanter från såväl oppositionen som regeringspartiet Fidesz på samma talarstol, med samma budskap: samarbete med rasister för att nå makten är uteslutet.

”Det var ett trendbrott att Fidesz så tydligt tog avstånd från Jobbik”, säger sociologen Mária Vásárhelyi, men är samtidigt noga med att påpeka att det lika väl kan ses som ett spel för gallerierna. Premiärminister Orbán valde att inte delta i demonstrationen och när han väl tog till orda var han noga med att, i likhet med Jobbik, dela in landets medborgare i ungrare – och judar: ”Vi ungrare kommer att försvara våra judiska landsmän.”

 

”Han visste precis vad han sa. Orbán säger aldrig något av misstag”, konstaterar Vásárhelyi som menar att Orbán agerade precis som han brukar. Genom att dra en tydlig skiljelinje mellan judar och ungrare försökte han vinna både den stora grupp, kanske upp mot var tredje ungrare, som hyser antisemitiska värderingar och de som inte gör det.

Högerextremismen i Ungern är knappast ett nytt fenomen. Fredsavtalet i Trianon 1920, då landet förlorade två tredjedelar av sitt territorium, ledde till starka nationalistiska stämningar och senare ett närmande till Nazityskland. Ungern var också bland de första länderna i Europa att införa en uttalat antijudisk lagstiftning. Genom den så kallade numerus clausus-lagen, antagen 1920, begränsades antalet judiska studenter. Lagstiftningen förstärktes ytterligare mellan 1938 och 1941 då ungerska judar bland annat fråntogs rösträtten och förbjöds att inneha statliga ämbeten. Dessutom förbjöds sexuellt umgänge mellan judar och icke- judar, allt med det uttalade målet att skapa en ”rasren ungersk nation”. Ungerns väg mot Auschwitz påbörjades långt innan nazityskland ockuperade landet våren 1944.

 

Efter Berlinmurens fall försökte den ungerska högerextremismen återta sin forna roll, men en föråldrad ledning utan samklang med tidens politiska frågor misslyckades med att vinna några större väljarskaror.

Jobbik växte fram ur en ny generation högerextremister. Flera av grundarna var, i likhet med partiledaren Vona, utbrytare ur Fidesz och de stod för både ungdomlig entusiasm och nya arbetsmetoder.

”De byggde upp egna, alternativa medier, framför allt på nätet, men också via tidningar och tidskrifter. De lyckades också få direktkontakt med väljarna genom att arrangera ett stort antal medborgarforum. Oavsett vad man tycker om innehållet i deras propaganda, måste man erkänna att de varit duktiga på att sprida den”, säger Gábor Czene.

 

2006 fick Jobbik 2,2 procent av rösterna, en siffra som ökade till närmare 17 procent i valet fyra år senare.

Framgångarna sammanföll med en djup ekonomisk kris, men de mer underliggande, sociala orsakerna till väljarframgångarna står snarare att finna i omvälvningarna efter murens fall, menar författaren Lajos Parti Nagy: ”Vad ingen av oss förstod då, var vilka mängder av förlorare de snabba ekonomiska reformerna skapade. Hundratusentals människor hamnade i ett fattigdomens ingenmansland, där allt de till slut hade kvar var känslan av att jag åtminstone är ungrare. De blev ett lätt byte för extremhögerns locktoner.”

För många i de fattiga samhällena på landsbygden representerade till exempel det Ungerska gardets uniformsklädda män den säkerhet som de ansåg att staten inte lyckats ge dem, snarare än ett hot mot demokratin. ”Något paradoxalt var det kanske just Gardet som gav Jobbik den slutliga knuffen framåt. Det var det fattiga Ungern som i första hand röstade fram dem”, säger Parti Nagy.

 

Jobbik har satsat mycket av sin kraft i parlamentet på att påverka kulturpolitiken i en mer ”nationell” riktning. Partiet har bland annat fört en hatfylld kampanj mot den konstnärlige ledaren för Nationalteatern, den internationellt uppmärksammade och hyllade experimentella skådespelaren och regissören Robert Alföldi. På demonstrationer har Jobbik-anhängare skanderat att ”bögen”, ”juden” och ”landsförrädaren” Alföldi måste bort.

Och partiet har haft stora framgångar: ”Fidesz har genomfört flera av Jobbiks tidigare krav, bland annat har antisemitiska författare blivit en del av skolundervisningen, statyer av vänsterns historiska personer har rivits, medan man rest nya av Horthy, för att bara nämna några exempel”, säger Czene.

 

Men Jobbik är långt ifrån nöjda. När jag träffar Elöd Novák, partiets vice ordförande, suckar han djupt: ”Vi har inte ens lyckats avsätta Robert Alföldi, vilket varit vårt kanske mest grundläggande och välmotiverade krav.”

Nováks missnöje är ett tecken så gott som något på att Europas extremhöger knappast kommer att nöja sig med enstaka köttben från makten, hur saftiga de än är. För partier som Jobbik handlar det snarare om att i grunden förändra samhället.

Fyra dagar efter vårt samtal, den 17 december 2012, meddelar den ungerska regeringen att man beslutat att inte förlänga Robert Alföldis förordnande på Nationalteatern. Som ny chef utses regissören Attila Vidnyánszky, som meddelar att han kommer att förändra teaterns inriktning från grunden. I stället för experimentell, gränsöverskridande teater, kommer repertoaren hädanefter att spegla ett ”odlande av traditioner, och närvaron av den ungerska själen och tanken om Ungern.”

Gellert Tamas
SENASTE NYTT

Visa fler