Aftonbladet
Dagens namn: Amalia, Amelie
Årets bästa sajt. Årets nyhetssajt. Årets Dagstidning digitalt.
Startsidan / Kultur

Så tänker du

Mikael Strömberg läser Nobelpristagarens skrift som redan jämförs med klassiker som Darwin, Marx och Freud

Öppnar psyket på vid gavel. ”Tänka, snabbt och långsamt” av psykologen Daniel Kahneman hyllas världen över.   Öppnar psyket på vid gavel. ”Tänka, snabbt och långsamt” av psykologen Daniel Kahneman hyllas världen över. Foto: Thinkstock
Daniel Kahneman   Daniel Kahneman Foto: Jon Roemer

Representativitetsheuristik. Smaka på ordet. Hade någon för två veckor sedan sagt att jag skulle försjunka i en bok om den mänskliga tanken, skulle jag svarat: Du har fel. Du vet inget om mig.

Psykologen Daniel Kahneman föddes i Tel Aviv för 79 år sedan, växte upp i Paris under kriget och hamnade så småningom på Princeton University i USA. Tillsammans med kollegan Amos Tversky (som han saknar reservationslöst) började Kahneman studera hur vår intuition väljer bedrägliga genvägar för att peka ut ”sanningar”. Som att bedöma sannolikheter för givna händelser, förutse framtiden, och utvärdera antaganden.

Hans bidrag till tänkandets psykologi Tänka, snabbt och långsamt, har hyllats unisont. Boken/arbetet/undersökningen har till och med jämförts med omkullkastande skrifter som Darwins On the Origin of Species, Marx Das Kapital och Freuds Die Traumdeutung. Ett standardverk är det redan. Och det är bara att gratulera lilla förlaget Volante till vinstlotten.


Så: vad är det för slags text? I sitt Nobeltal 2002 (då Kahneman tilldelades ekonomipriset) gav han en hint: ”Jag kommer aldrig att veta om min kallelse som psykolog var ett resultat av mitt tidiga intresse för skvaller … Liksom många andra judar, antar jag, växte jag upp i en värld som bestod uteslutande av människor och ord, och de flesta av orden handlade om människor. Naturen existerade knappt.”

Ord, ja. Resonemang. Inre dialoger. Skarpa, medryckande ordäventyr.

Texten har ett förbluffande flyt, där en inte helt oväsentlig humor visar intellektet vägen. Översättningen av Pär Svensson är följsamheten själv.

Kärnan i texten är System 1. Det snabba, självgående, utan ansträngning eller medveten styrning fungerande systemet. Samt System 2. Avdelningen för ansträngning, krävande beräkningar, kontroll och medvetna val.

Enkelt uttryckt kan man säga att systemen fungerar som två ”organ”. De är som siamesiska tvillingar för varandra men med olika talang. Den ena medfödd, den andra inlärd. Den ena snabb, den andra långsamt. Den ena intuitiv, den andra logisk. Den ena är bekväm, den andra övervakar. När system 1 stöter på problem ber det system 2 om fler detaljer så att problemet kan lösas.

Kahneman skriver träffande: ”Om den här boken osannolikt nog skulle bli film skulle System 2 ha en bärande biroll men se sig själv som berättelsens hjälte.”

Poängen är att systemen 1 och 2 ständigt utsätter tanken för olika prövningar. Överallt där vi rör oss med ord och handlingar och fattar viktiga beslut med autopiloten inställd. Till exempel är System 2 ofta den late kontrollanten och väljer mycket hellre ett ”rimligt svar”, än ett ”sant”.


I tankens omloppsbana uppstår ständiga ”vridningar”. Kahneman beskriver ett 30-tal. Till exempel Affektheuristiken: Effekten när vi låter våra gillanden och ogillanden forma en hel världsbild. Tillgänglighetssnedvridningen: Hur vi hellre följer strömmen än tvärtom.

Eller Representativitetsheuristiken: Vår starka benägenhet att övervärdera intuitiva intryck. Ta Haloeffekter: När synen plötsligt styr förnuftet. Och Förlustaversionen: Då förluster väger tyngre än vinster.

Frågan är varför vi så sällan ger oss tid att tänka efter, före. Någon har lyckats räkna ut att information expanderar tio gånger snabbare än någon annan produktion på jorden. 66 procent om året lär informationen öka.

Ett försvårande, och lite genant faktum är att mängden icke-vetande ökar mer än vetandet.


Men den hårdaste nöten av dem alla är antagligen Kahnemans: HUR tänker vi? En av hans mindre smickrande slutsatser är att beslutsfattare är bättre på att tänka sig rösterna från närvarande skvallerbyttor och framtida kritiker än att följa sina egna tvivels osäkra stämma.

Den största delen av vetandet sker informellt, spontant och bygger på en mängd sidoeffekter. Det vill säga oavsiktligt vetande genom tyst lärande. Man kanske vaknar mitt i natten med ett ryck och har lösningen på livets mening. Men man kan inte delge någon upptäckten eftersom den sitter fast i kroppen som intuitiv kunskap. Värst av allt är att vi inte ens vet, vad vi inte vet. Så lite vet vi.

Med Kahnemans vokabulär är vi alltför kognitivt upptagna. Vi bromsar inte in. Andas inte ut. Anser oss inte ha tid. Hela vår sociala rytm lyder under forthet. Därför har genomsnittssvensken endast tid att leka med sina barn 41 minuter per vecka.


Det finns obeskrivligt många anledningar till att läsa Kahneman och känna klyftigheten skölja över ansiktet. Den här sortens skrifter öppnar psyket på vid gavel.

Men på en punkt drar åtminstone mitt System nr 2 i handbromsen. Kan jag lita på en författare som coachat instruktörer vid det israeliska flygvapnet i träningspsykologi? Soldater som i det senaste kriget fällde bomber över Gaza. 136 döda, varav 33 barn …

Mikael Strömberg
SENASTE NYTT

Kultur

Visa fler
Om Aftonbladet