Aftonbladet
Dagens namn: Albert, Albertina
STÖRST I SVERIGE - 3,5 MILJONER LÄSARE VARJE DAG
Startsidan / Kultur

Bokslut?

Böckerna blir allt fler – men innehållet allt sämre

Trots att de stora försäljningssuccéerna föder förlagen går bokhandlarna på knäna.   Trots att de stora försäljningssuccéerna föder förlagen går bokhandlarna på knäna. Foto: SAMFOTO
”Det är för mycket böcker på marknaden. Det måste vi ta ett ansvar för”Eva Gedin, Norstedts   ”Det är för mycket böcker på marknaden. Det måste vi ta ett ansvar för”Eva Gedin, Norstedts Foto: SVENSKA DAGBLADET

Har böckerna blivit sämre?

Om du frågar valfri kulturkonservativ skribent på tidskriften Axess är svaret självklart. Det har inte skrivits mycket av vikt sedan Heidenstams dagar.

Men det är en fråga som kanske måste ställas på allvar. För om man tittar på bokutgivningen de senaste fyra åren så håller den på att förändras drastiskt. Vill man vara snäll kan man säga att mångfalden ökat, men faktum är att böckerna blir allt mer amatörmässiga. Dessutom lever de allt kortare.

Bokutgivningen håller på att avprofessionaliseras.

Och det går i en rasande takt.

Mellan åren 2002 och 2008 var bokmarknaden ”euforisk” enligt en färsk rapport från Svenska Förläggarföreningen.

Bonnierförlagen fördubblade sina resultat och bokutgivningen ökade med flera tusen böcker varje år. På sex år växte antalet nyregistrerade titlar per år i Kungliga Bibliotekets Nationalbiografi från 10 092 till 26 182.

Även om sättet att räkna förändrades under tiden är det en sanslös siffra.

Det var en fördubbling av antalet böcker.

Det märktes på kulturredaktionerna.

Vi vadade i böcker. Plötsligt hade inte deckarexperterna överblick över alla deckare. Gamla författarskap glömdes bort. Högarna med orecenserade romaner växte på kritikernas skrivbord. Redaktionssekreterare fick ont i ryggen. Men julklappsloppisen på redaktionen blev alltid väldigt bra.

Anledningen var mycket enkel. 2002 sänktes bokmomsen från 25 till 6 procent. Det gav direkt effekt i bokhandeln. Priserna sänktes med cirka 15 procent och försäljningen ökade med minst lika mycket. Marknaden dopades med billiga böcker och förlagen satsade friskt.

2008 kulminerade bokvågen samtidigt som det svenska deckarundret exploderade. Hälften av alla böcker på topplistorna var deckare. Stieg Larsson lanserades i USA och Rabénförlagen satsade på deckare för barn under nio år.

Men fyra år senare måste både Bonnier­förlagen och Norstedts banta.

Fem tjänster försvinner på Norstedts. Faktaredaktionen slås i hop med skönlitterära avdelningen och utgivningen minskas. Ingen skönlitterär genre ska drabbas hårdare än någon annan, däremot ska fackboksutgivningen slaktas. Det har helt enkelt getts ut för mycket kok- och trädgårdsböcker de senaste tio åren.

Eva Gedin, förlagschef på Norstedts, är inte glad. De julklappsböcker hon köpt på en näthandel har inte levererats innan helgerna.

– Det är ganska enkelt. Nätet har ersatt en typ av referens- och handbokslitteratur som det inte längre finns behov av i bokform, säger hon.

– Det är för mycket böcker på marknaden. Det måste vi ta ett ansvar för.

”Någon borde ha dragit i bromsen tidigare”, säger en förlagskollega.

På Bonnierförlagen har man redan krympt ”den illustrerade sidan” som förläggare Albert Bonnier kallar fyrfärgsböckerna. Ändå fortsätter man minska utgivningen i år. 20 personer ska sparkas men Albert Bonnier vill inte spekulera i var.

Storförlagen har bekymmer i lågkonjunkturen. Bokmarknaden har gått ner 15–20 procent i hela Europa. På Norstedts erkänner man villigt att man de senaste åren försörjt sig på Stieg Larsson och 50 shades of Grey. De stora fenomenböckerna har blivit grundläggande för ekonomin.

– Det är en olycklig utveckling, erkänner Gedin.

På Bonniers hade man inte klarat sig utan Zlatan-biografin. En bok som gjorde 2011 till det bästa året i företagets 175-åriga historia. Men inte ens det räcker längre.

– Det handlar om att återförsäljarledet går på knäna. Bokhandlarna har det jäkligt tufft just nu, säger Albert Bonnier.

– Och alla har inte lärt sig hur man beställer böcker på nätet.

Minskar antalet utgivna böcker, alltså?

Nej. Tvärtom.

Tillväxten av antalet utgivna titlar visar inga tecken på att avstanna. Miriam Nauri på Kungliga Biblioteket uppskattar att det under 2012 getts ut lika många böcker som under 2011. Cirka 15 000 med det nya, strängare sättet att räkna som infördes förra året och i ett svep minskade högen med 6 000 titlar.

Det som hänt är att småförlagen tar andelar när storförlagen backar. Inte av pengarna. Eftersom de har väldigt låga lönsamhetskrav. Men av utgivningen.

Vilket låter positivt för litteratursnobbarna. I en ideal värld skulle ju bokutgivningen enbart styras av litterära kvalitetskrav och entusiastiska småförläggare.

Men det är inte så det ser ut. Fulförlagen växer betydligt mer än finförlagen. Romantikimperiet Harlequin (som satsar hårt på kinky sex i spåren av 50 shades) och presentboksförlaget Tukan är två exempel.

Dessutom börjar mikroförlagen utgöra en betydande del av utgivningen. Det som tidigare kallats ”utgivning på eget förlag”.

Det kan låta som ett marginellt fenomen. Refuserade poeter har ju i alla tider tryckt upp sina egna diktsamlingar. Men tack vare de nya digitala beställningskanalerna finns alla dessa titlar tillgängliga i nätbutikerna.

Och marknaden har skakats om av att just 50 shades of Grey sålde massor via Amazon.com redan innan boken bearbetades om av ett riktigt förlag. Nu köper amerikanska förlagsjättar upp självpubliceringsförlag i hopp om att en vacker dag kunna skörda succéer.

Hela innebörden i att ”ge ut en bok” håller på att förändras.

Tack vare e-böcker och de nya print-on-demand-teknikerna behövs inga lager. Mikroförläggarna trycker upp en handfull böcker som skickas till media och väntar sedan på att beställningarna ska komma. Det gör de inte alltid. Men eftersom det inte finns några omkostnader så kan man lika gärna göra en ny. Träget fiskande efter läsare ger förhoppningsvis utdelning till slut.

Som en konsekvens har böckernas livstid förkortats drastiskt. De pressade bokhandlarna måste använda sin butiksyta effektivt. Om en ny vara säljer lite bättre åker den gamla varan ut. Medellivslängden är nu så kort som tre månader, uppskattar branschtidningen Svensk Bokhandel i sitt stora vårnummer. ”Ett Augustpris kanske kan ge ett halvår till”, säger förläggaren Håkan Bravinger till tidningen.

Äldre böcker säljs enbart som print on demand.

Resultatet för storförlagen är att marknadsföringen blir en allt större del av utgifterna. En marknadsförare på ett stort förlag menar att det påverkat relationen till författarna.

– Författarna ser varandrasreklam i tunnelbanan och vill ha samma sak till sin bok. Det har blivit något av ett ”aber”.

Stora pengar spenderas på trycksaker som mest fyller en terapeutisk funktion och agenter och författare ställer väldigt höga krav på förlagets pr-strategier.

Eva Gedin:

– Förut skickade man ett manus till ett förlag. Nu får vi varje vecka i stället förfrågningar av typen ”vad tjänar jag om jag skriver en bok och vad har ni för marknadsplan?”

Även för läsaren är det nya landskapet en utmaning. Utbudet är oöverskådligt och media får allt svårare att ge vägledning. Samtidigt kan det stora, ständigt nya utbudet vara positivt för den aktive bokslukaren.

Men den man verkligen borde oroa sig för är själva boken.

Den långsamma och gedigna process som tidigare legat bakom varje boktext, ett samarbete mellan författare, förläggare och redaktör, håller på att försvinna i nedskärningarnas och mikroförläggandets tidevarv. Precis som i journalistiken där bloggen blivit det nya idealet hamnar allt större ansvar för texten på skribenten. På gott och ont. Men i framtidens publiceringsbransch finns inga korrekturläsare, faktagranskare, redigerare eller redaktörer.

Visst kommer boken att överleva, men den kommer utan tvivel att bli sämre.

Exakt hur dålig den blir lär vi aldrig få veta. Den litteraturkritiker finns tyvärr inte som kan jämföra kvaliteten mellan 1992 års och 2012 års utgivning.

Förutom på Axess då, möjligtvis. Men de jämför ju oftast med 1892.

Om Aftonbladet