ÅSIKT

Är det dags för en arabisk påve?

Nedjma Boucheloukh om en dröm för kristna i mellanöstern

1 av 4
Påve till påsk? Den libanesiske kardinalen Nastallah Sfeir är bland 115 som ska välja ny påve. (Bilden är ett montage)
KULTUR
Detta är en kulturartikel som är en del av Aftonbladets opinionsjournalistik.

Kristna i Mellanöstern väntar på den vita röken. Några hoppas till och med att den nye påven skall vara arab eller oriental. Vatikanen kunde på det sättet ge en signal för att stötta de kristna minoriteterna i Mellanöstern. Det verkar ouppnåeligt men enligt medier är många

kristna i Mellanöstern optimistiska.

Nasrallah Sfeir och Bechara al-Rai från den maronitiska kyrkan i Libanon, Antonios Naguib, den koptisk-katolske patriarken från Egypten och Emmanuel Delly, patriark av den kaldeisk-katolska kyrkan från Irak, är bland de 115 kardinaler (konklaven) som kommer att välja en ny påve

före påsk. Den libanesiske journalisten Tony Francis undrar i en krönika, publicerad i tidningen Al Hayat (14 feb) och en rad andra arabiska tidningar, om kyrkans biskopar kommer att våga kröna sitt intresse för kristna i Mellanöstern med att välja en påve från området. Ett sätt att markera ännu tydligare att Rom inte står

likgiltigt inför kristnas öde i en region som karaktäriseras av ständig omvälvning. Också kommentarer i sociala medier ser en möjlig och utmärkt kandidat i Bechara al-Rai, patriark av Antiokia (i dag Antakya) och hela Levanten och därmed maronitiska kyrkans högsta

företrädare.

Trots att kristna tillhör ursprungsbefolkningen i regionen står de inför risken att decimeras, mest på grund av den stora flykting- och utvandringsvågen. Från att i början av 1900-talet ha utgjort 20 procent av befolkningen är andelen kristna nu nere i fem procent.

Sedan USA invaderade Irak har flera tusentals kristna flytt landet på grund av al-Qaida-attacker. Samma scenario upprepas nu i Syrien. Och oroligheterna i Egypten gör kopter, kristna egyptier, till en allt mer utsatt och bräcklig skara. Om kristna lämnar regionen, går hela Mellanöstern miste om den pluralism som alltid karaktäriserat samhällena där.

Den heliga stolen har börjat visa ökat intresse för kristna i Mellanöstern, som när arabiska för två år sedan blev officiellt språk i Vatikanen. En synod för Mellanöstern bildades också under påven Benedictus XVI:s beskydd för att förena olika kristna grupper (bland andra kopter, maroniter, ortodoxa, katoliker, kaldéer, assyrier,

syrianer och armenier) inför dagens utmaningar i Mellanöstern.

Kristna var tidigare mest koncentrerade i Palestina, av historiska skäl, men den största kristna gruppen i Mellanöstern är Egyptens kopter som utgör mellan 7 och 15 miljoner, vilket motsvarar omkring 10 procent av Egyptens befolkning. I Libanon utgör kristna 38 procent av befolkningen och av Syriens 22 miljoner invånare representerar kristna 12 procent. I Jordanien och Irak finns också kristna av olika grupperingar men de utgör en mycket liten andel av befolkningen.

Att utse en arabisk påve är inte bara ett sätt att markera stöd till kristna i Mellanöstern, vilka länge varit glömda av Rom utan också enväg till förstärkt dialog med islam och judendomen för att därmed bana väg för en efterlängtad fred i regionen.

I sin krönika med rubriken ”Varför skulle inte påven vara oriental” (Al Arab Al-Youm, 17 feb), skriver den jordanske journalisten Nabil Ghishan om alla som nämns som möjliga påvekandidater och frågar ”Varför nämns inte araber i sådana sammanhang trots att de är ursprunget till kristendomen och det var från deras land Messiasorden

fördes ut över jorden?” Att välja en arab till den heliga stolen, menar Nabil Ghishan, skulle påminna världen om att ”kristendomen först och främst är en väsentlig del av civilisationen i öst, inte i väst”.

Att människor i Mellanöstern gör anspråk på påvetiteln nu är kanske begripligt. Den arabiska våren har hittills gjort det som var otänkbart möjligt och kanske skulle den arabiska vinden kunna blåsa även över Vatikanen.

FAKTA

Tre araber har varit påve

Det har funnits tre arabiskfödda påvar genom tiderna.

1 Den förste biskopen i Rom anses vara Petrus eller Botros som han hette på arabiska. Han var från Beitsaida, som betyder fiskarens hus/by på arabiska, i Gallileen i norra Palestina (i dag nordligaste delen av Israel och en del av Golanhöjden).

2 Den andra araben som fick titeln påve var Anicetus, född i Emesa, dagens Homs i Syrien. Han var påve nummer elva från omkring 157 till sin död.

3 Påve nummer 87 var Sisinnius, också född i Syrien. Han valdes till att efterträda Johannes VII på Heliga stolen den 15 januari 708. Men Sisinnius avled redan 19 dagar efter och så blev hans pontifikat ett av de kortaste i romersk-katolska kyrkans historia.

Nedjma Boucheloukh