ÅSIKT

Pressat pris ger fusk i hästväg

Affärsmodellen ”Lägsta budet vinner” bakom tågkaos, vårdskandaler och fel kött i lasagnen

Slaktad moral Styckning i ett av de rumänska slakterier som pekades ut i hästköttsskandalen.
Foto: AP
Slaktad moral Styckning i ett av de rumänska slakterier som pekades ut i hästköttsskandalen.
KULTUR
Detta är en kulturartikel som är en del av Aftonbladets opinionsjournalistik.
Livsfarliga byggarbetsplaser är symptom på en ändlös kamp om jobbkontrakten där underleverantörer spelas ut mot varandra och lägst bud vinner.
Foto: Scanpix
Livsfarliga byggarbetsplaser är symptom på en ändlös kamp om jobbkontrakten där underleverantörer spelas ut mot varandra och lägst bud vinner.

Från Island meddelas att myndigheterna hittat en köttpaj utan minsta spår av animaliskt protein. Med denna nyhet sätter medieindustrin förmodligen punkt för kalabaliken kring hästköttet i Findus lasagne och Ikeas köttbullar. Pr-konsulterna kan ta över och reparera skadade varumärken.

Den offentliga uppmärksamheten kring fuskande företag och fifflande politiker blir sällan något mer än spekulationer i snabbt övergående känslostormar. Men ibland ger skandalerna en skymt av väsentligheter.

Som detta med tillgång och efterfrågan i livsmedelsindustrin. Köttråvaran tenderar att bli allt dyrare. En förklaring är ändrade matvanor hos välbeställda samhällsskikt borta i Asien. En annan är försöken att med biobränslen ge fossilkapitalismen en grön anstrykning. Värdefull jordbruksmark tas i anspråk för att odla majs och andra grödor som efter vidareförädling eldas upp i förment miljövänliga bilar och värmeanläggningar. Då stiger priserna på det foder som måste till för att göra köttdjuret till mänsklig föda.

Men priset på hästkött tenderar samtidigt att sjunka. Den ekonomiska krisen framkallar nämligen inte bara massarbetslöshet. Den utlöser också masslakt av hästar. På Irland, där många skaffade sig häst i svindelkonjunkturen kring millennieskiftet, gick lite drygt 2 000 hästar till slakt 2008. Förra året avlivades nästan 25 000 vid landets reguljära slakterier. Föräldrar som förlorat sina jobb och fått lämna hus och hem skickar familjens häst till slakt eller låter den löpa. Varje år infångas och avlivas nu flera tusen övergivna hästar, en tredubbling sedan början av 2000-talet.

Resultat: ett överflöd av hästkött.

Hur letar sig detta kött, som konsumenter i vår del av världen för det mesta ratar, in i de livsmedel vi inhandlar? I skandalens dramaturgi är orsaken sviktande affärsetik eller rent av skurkaktighet hos en eller flera aktörer på marknaden. Sådana egenheter underlättar säkert, men förklaringen förbigår de produktionsvillkor som premierar omoralen.

Köttet som Findus satte sitt varumärke på kom från en fransk leverantör som beställt det från en firma i Sydfrankrike vilken anlitat en underleverantör på Cypern som skickat ordern till en kötthandlare i Nederländerna vilken fått ett bra pris från ett slakteri i Rumänien, varpå köttet med lastbil fraktades till firman i Sydfrankrike för omlastning och vidare transport till den franska leverantörens dotterbolag i Luxemburg och sedan med långtradare till lagercentraler och varuhus runt om i Europa.

Någonstans i detta gytter av beställare och leverantörer och underleverantörer förvandlades nötköttet till hästkött. Findus och andra storbolag i skandalen svär sig fria. Ansvaret är numera liksom produktionen outsourcat.

Det är här, i själva affärsmodellen, köttfusket har sin upprinnelse. Livsmedelsindustrin är ett exempel på upplösningen av det vertikalt integrerade storföretaget. Kapital ackumuleras inte med hjälp av en centraliserad, planmässig kontroll över stora delar av produktionsprocessen, utan i en kontrollerad decentralisering. I toppen av näringskedjan sträcker storföretaget horisontellt ut sina ägor. Findus har varumärket och behärskar försäljningskanalerna. Med monopolets rätt går det då att lägga beslag på merparten av de mervärden som utvinns hos underleverantörer i led på led. Kapitalet hopar sig hos koncernens ägare, riskkapitalbolaget Lion Capital i London, medan de underlydande företagen spelas ut mot varandra i en ändlös kamp om beställningar och kontrakt.

Lägst bud vinner! Under detta motto förvandlas inte bara nötkött till hästkött. Mekanismen är densamma i byggbranschen, järnvägsunderhållet och vården av gamla och sjuka. I spotprisets och anbudsförfarandets diktatur trängs hantverk och yrkeskunnande åt sidan. Fuskjobbet tar över.

Det är en ordning som snålar med allt som inte betalar sig men slösar med människa och natur. Snabbmatspaketen får gröna märken medan de kolosande långtradarna far kors och tvärs över kontinenten med sina laster av köttråvara. Bonden och hans djur lever och dör för bankerna och bolagen, och arbetarna längs den utsträckta produktionskedjan blir daglönare som får hetsa sig fram genom arbetsdagarna. Till den stund då muskler, leder och nerver är förbrukade.

Omkring en arbetare i månaden dör på byggen i Sverige. Byggbolagen lejer precis som livsmedelsjättarna ut jobb till underentreprenörer som lejer vidare i långa kedjor ner till skumraskföretag utan respekt för kollektivavtal och säkerhetsföreskrifter. Det är en huvudfråga i den strejk Byggnads varslat om. Facket kräver att huvudentreprenören ska ha ett ansvar för att det går rätt till bland alla anlitade företag.

”Den situation som uppstår då är kaos”, svarar byggbolagens förhandlingschef.

Ordning och reda ska det vara. Löner och säkerhet som det faller sig. Hästkött i lasagnen.