ÅSIKT

Janne Josefsson gör ingen pudel

Ångrar inte Uppdrag gransknings program om barnfattigdomen i Sverige

Janne Josefsson, SVT.
Janne Josefsson, SVT.
KULTUR
Detta är en kulturartikel som är en del av Aftonbladets opinionsjournalistik.
Pockettidningen R:s senaste nummer
Pockettidningen R:s senaste nummer

TIDSKRIFT Nej, någon pudel gör inte Janne Josefsson i Pockettidningen R:s senaste nummer. Det hade annars fullbordat reportern Börge Nilssons effektiva grepp att använda Uppdrag gransknings egen dramatiska stil, när han lägger deras program om barnfattigdom under luppen.

När programmet sändes i januari utlöste det en het och förvirrad debatt. Det var ju lite oklart vad redaktionens syfte egentligen var.

För mig, som var en av dem som kritiserade programmet, verkade det rimligt att ställa organisationerna Majblomman, Bris och Rädda Barnen till svars för överdrivna reklamkampanjer. Programmet visade att särskilt Rädda barnen hade braskat på, och antytt att barn som hamnar inom gängse fattigdomsdefinitioner fryser och svälter. Det ohederliga var att forskningsrapporter och fattiga kastades ut med badvattnet, när Josefs­son tog en reklamfilms formulering som utgångspunkt för vad fattigdom innebär i Sverige i dag.

Börge Nilsson visar att det var värre än så. Uppdrag granskning klippte ner filmen, vilket förvanskade dess budskap. På ett avgörande sätt, säger Nilsson. Jag håller inte riktigt med, men sedd i sin helhet blir filmen ändå inte så entydig som den framstod i Uppdrag gransknings version.

Desto klarare står det varför Bris-chefen Kattis Ahlström verkade så förbluffad inför Josefssons attacker. Bris skulle ha likställt fattiga barns villkor i Sverige och Moçambique. Det visar sig att de tvärtom noga understryker skillnaderna, men att barnen i intervjuer ”förvånansvärt nog” ger uttryck för en liknande oro och stress.

Uppdrag gransknings program säckar ihop under Pockettidningen R:s detaljresearch. Den underhållande genomgången av själva programmet bidrar – den är inte precis rolig, det är inte tidningens stil, men den biter.

Nu hoppas jag på en bredare och djupare diskussion om fattigdom i ett konsumtionssamhälle som vårt, där inkomstklyftorna ökar allt mer.

Att döma av Janne Josefssons brist på självkritik blir det inte i Uppdrag granskning.