ÅSIKT

Alla kan vara dopade

Sverige lever på en myt om den sportsliga nationen

KULTUR
Detta är en kulturartikel som är en del av Aftonbladets opinionsjournalistik.
Erkände. Cyklisten Niklas Axelsson medgav att han dopat sig.
Foto: Foto: SCANPIX
Erkände. Cyklisten Niklas Axelsson medgav att han dopat sig.

Det är inte vanligt att svenska idrottare åker fast för dopning. Men det händer.

Marianne Berglund, VM-medaljör på cykel 1983, stängdes av för efedrin. Hon var säkert inte mer dopad än nån annan i tävlingen, men ändå. Hon hade proppat i sig otillåtna substanser. Och hon var en arketypiskt blond svenska.

Dopning strider mot den svenska självbilden. Andra dopar sig, men inte vi, för vi är schysstare än alla andra. Svensken har en unik sportslighet, som vilar på ett särpräglat, tusenårigt demokratiskt sinnelag. Svenskarna behandlar alla lika, därför fuskar vi inte heller när vi tävlar.

Det är denna nationella myt som i söndags fick många svenska sportjournalister att yla, att det var en skandal av kolossalformat att IOK stoppade Nicklas Bäckström från OS-finalen i hockey.

Här fanns inga marginaler för objektiv journalistik eller självreflekterande eftertanke. Ingen vilja att ta reda på mer innan bilan över IOK föll. Reaktionen var omedelbar och den byggde enbart på Tre Kronors egna känslor: Så här gör man inte mot oss!

Nicklas Bäckström skyller på allergimedicinering. Så kanske det var. Men i så fall måste vi från och med nu respektera alla andra idrottare som också hävdar att de måste äta oändligt mycket mer antihistaminer än andra allergiker.

Alla svenskar som åker fast är jätteoskyldiga - inte heller på den punkten utmärker sig svenska idrottare från andra. Antingen har de allergier eller astma, eller också har tränaren lurat dem (Linda Haglund). Eller också gråter de, att de på ett eller annat sätt var tvingade (Thomas Johansson).

Den enda som erkänt att han medvetet dopat sig är Niklas Axelsson, som åkte fast två gånger. Och Ludmila, men henne räknar vi inte ens som svensk längre, eftersom riktiga svenskar inte dopar sig.

NHL har andra normer än IOK, men frågan är om det är NHL eller IOK som borde se över sitt regelverk.

I USA är antidopningsarbetet överlag eftersatt. De tester som genomförs visar trots allt, att det förekommer massor med dopning, inte minst i lagsporter såsom rugby och amerikansk fotboll.

Hockeyn har särbehandlats av en anledning som stavas pengar - investerar du 100 miljoner i en spelare vill du inte att han avstängs för dopning - men efter alla härvor kring amerikanska friidrottare, har även en privatägd liga som NHL tvingats skärpa sig något.

Det betyder inte att alla hockeyspelare är dopade, men vi är naiva om vi tror att alla svenska proffs är en helt egen sort.

Löparsystrarna Kallur har berättat om när de skulle tränas i USA. När de avböjde dopningspreparat, var de inte längre intressanta. De packade ränseln och åkte hem.

Exemplet visar att det finns svenska idrottare med integritet, men också att alla kan vara dopade. Vi måste i alla fall hålla öppet för det.