ÅSIKT

Sådan är kapitalets arkitektur

Louvrens glaspyramid minnesmärke för den feodaltid som flytt

KULTUR
Detta är en kulturartikel som är en del av Aftonbladets opinionsjournalistik.

Framför Louvren, just där den gamla aristokratin gjorde entré, reser sig sedan 1989 en glaspyramid. Konstruktionen, beställd av president François Mitterrand, väcker intresse bland människor som föreställer sig att världen styrs av hemliga sällskap, utomjordingar och andra mystiska krafter. Underhållningsindustrin gör bästsäljare av spekulationerna. Pyramiden har en framskjuten plats i Dan Browns Da Vinci-­koden.

En enklare förklaring till det bisarra mötet mellan förmodern och postmodern arkitektur gömmer sig i underjorden. Här pekar pyramiden som i en spegling ner i en galleria för den nya tidens välbeställda turister.

Exklusiva handväskor, klockor och smycken är beten i skyltfönstren. Expediterna ser ut att komma från Asien. Det betalar sig att ha personal som talar kinesiska när överskiktet i världens folkrikaste nation kommer till Europa med nyvunnen rikedom.

Pyramiden markerar släktskapet mellan l’ancien régime och dagens globala kapitalackumulation. Hundra meter bort, i dammet vid ingången till Tuilerieträdgården, säljer immigranter från Senegal plastleksaker från de löpande banden i Kina.

- Fifteen euro for one, two for twenty.

De springer när polisen kommer.