ÅSIKT

Indiska poeter fängslas – då tiger svenska PEN

Vågar inte störa svenska ekonomiska intressen i landet

KULTUR
Detta är en kulturartikel som är en del av Aftonbladets opinionsjournalistik.

DEBATT Allt är som vanligt. På svenska tv-nyheter och i svenska medier ser jag ingenting om det. Men Deccan Chronicle rapporterar på nätet den 23 september att Varavara Rao arresterats. På TV9 i Indien ser jag sedan ett 19 minuter långt direkt­reportage på telugo (ett kulturspråk med rik litteratur som talas av 40 000 000) om hur han och 150 andra arresteras. Det kan den som vill följa på  Youtube. Vilket var deras brott? Pratayamna Rajakeeya Vedika (Forum för politiskt alternativ) hade sökt genomföra ett seminarium om hur den politiska situationen utvecklats dessa tio år. De gripna hade därmed gjort sig skyldiga till åsiktsbrott. Flera av de mest kända poeterna, sångarna, intellektuella i Andhra Pradesh fängslades för denna brottslighet samman med Varavara Rao. Ty sådant är Indien.

Men vem är då den sjuttiofyraårige Varavara Rao? Jo, en av Indiens största nu levande poeter. En litteraturteoretiker, kritiker och politisk aktivist. Den som vill veta mer om honom kan läsa om honom på Wikipedia, se på hur han presenteras av Poetry international Rotterdam eller gå in på hans egen hemsida. Han är inte olik den kenyanske vän och kollega han introducerat i Indien, den även i Sverige kände Ngugi wa Thiong’o.

Vem skall man jämföra honom i Sverige med som poet, introduktör och politisk skribent? Artur Lundkvist kanske, men Varavara Rao är ett snäpp starkare.

Att han nu fängslats är inte ovanligt, de senaste tjugo åren har han gång på gång fängslats just för åsiktsbrott. Sammanlagt har han i olika gripanden suttit mer än sex år inlåst för tankebrottslighet. Men som så ofta för vänsterfolk i Indien rinner rättegångarna ut i intet under det han sitter i sin cell.

Men i Sverige hörs ingen protest när Varavara Rao fängslas. Det är lika tyst som det är tyst om fängslandet av den rullstolsbundne litteraturprofessor Saibaba, rikskänd i Indien som försvarare av ursprungsbefolkningen och daliternas rättigheter.

Jag kan själv inte resa till Hyderabad för att rapportera. Får inget visum. Men även om officiella utrikeskorrespondenter i Indien inte tycks få rapportera om vad som händer för att inte störa svenska ekonomiska intressen i subkontinenten och de ädla liberalerna i PEN som vanligt tiger när det gäller vänster borde några – gärna konservativa – jurister med rättsmedvetande resa ner och bevaka vad som händer.