ÅSIKT

Sådan är kappitalismen

Timlön driver arbetare mot kapitalism

KULTUR
Detta är en kulturartikel som är en del av Aftonbladets opinionsjournalistik.

Omslaget av The Economists första nummer för året pryds av en stor vattenkran och rubriken ”Workers on tap” och tar tempen på ”app-kapitalismen”. Eller ”on-demandsamhället”, som den också kallas, den som förmodligen har kraften att helt rita om kartan för anställningsvillkor för nästan alla.

Det tydligaste exempel är taxiföretaget Uber, som sedan en tid, men utan debatt, även finns i Sverige. I en häxbrygd av smart teknologi, totalt osäkra arbetsvillkor och nya tjänster till mycket låga priser skapas en arbetsmarknad av uppkopplade dag- eller oftare timlönare.

I fallet Uber får föraren själv hålla sig med bil. Och arbetar, det gör man när det finns efterfrågan på jobb. Kan låta som en fri och lite härlig möjlighet för vissa, men hyran och räkningarna ska betalas även om lönen uteblir. Snart pressas villkoren även i andra företag.

I själva verket är timlönarkontraktet själva affärsidén. De låga priserna skapar efterfrågan på tjänsten, oavsett om det handlar om sjukvård, mat eller städning.

Osäkra anställningsformer, korta kontrakt och sms har blivit en del av den nya arbetsmarknaden. Villkoren pressas. Men med app-kapitalismen är alla fasta kontrakt i fara. Med ny smart teknik kan tidigare kvalificerade jobb hackas upp i smådelar och läggas på underleverantörer. Stora it-projekt kan stympas till små hanterbara orders för människor som inte vet ett smack om helheten.

Utvecklingen kan gå åt det hållet, att fasta kontrakt och stabila arbetsgivare var något som fanns under en parentes åren 1880-1980 skriver The Economist.

I artiklarna vilar ett påfallande obehag under lockelsen. För det finns ett dilemma.

De som glatt köper Uber och andra on-demandtjänster för en spottstyver är utsatta för samma krafter själva. När allt kan automatiseras kommer allt fler arbeten att underkastas samma villkor.

Kanske finns där fröet till systemets självförstörelse. 1800-talets oreglerade industrialism födde inte bara kapitalismen som vi känner den, utan också motståndet i form av facket.