ÅSIKT

Fascism är mer än Hitler och Mussolini

Neofascismen får sin inspiration från intellektuella högermiljöer

KULTUR
Detta är en kulturartikel som är en del av Aftonbladets opinionsjournalistik.

DEBATT Neofascism som beteckning på den identitära nya högern (nouvelle droite) är inte mitt påfund, utan den beskrivning som Roger Griffin, Walter Laqueur och Tamir Bar-On, det vill säga de främsta kännarna av nya högern, använder. Det är också den beskrivning Mattias Karlsson i SD använder på identitärerna.

Fascismen som ideologi går inte att reducera till Mussolinis och Hitlers partier, den bestod också av intellektuella miljöer som föregick dem och fortsatte efter krigets slut. Det är dessa den nya högern inspirerats av.

Neofascismen skiljde sig från partifascismen i sin syn på stat - det stämmer. De såg ofta ner på partifascismens folkliga masskaraktär. Det var strömningar som var ”Radikalare än Hitler”, för att ­använda titeln på professor ­Göran Dahls bok. Julius Evolas föreställningar om hur man ska ”rida tigern” i en period av samhälleligt förfall inspirerade både till strategier av kulturkamp och terrorism, med de italienska ­terrorbombningarna som blodigaste resultat.

Identitära rörelsen är just en rörelse och ingen enskild organisation. Rörelsens manifest - eller ”krigsförklaringar” som de själva kallar det - har publicerats på Arktos. Genom utomparlamentarisk kamp och kulturkamp ska liberalismen, marxismen, egalitarismen och jämlikhetstanken angripas för att bekämpa det västerländska förfallet och återvända till ett traditionellt organiskt homogent samhälle.

Varje tankesmedja har en tänkt publik vars opinion ska formas - i Sverige är identitärernas målgrupp Sverigedemokraterna.

Mathias Wåg