Aftonbladet
Dagens namn: Vera, Veronika
STÖRST I SVERIGE - 3,5 MILJONER LÄSARE VARJE DAG
Startsidan / Kultur

Nej, demokratin angrips uppifrån

Kjell Östberg: Kulturministerns nya utredning missar målet helt

Den största utmaningen mot demokratin kommer från missnöjda medborgare, enligt den nya demokratiutredningen. Men i själva verket angrups demokratin främst uppifrån, skriver Kjell Östberg.   Den största utmaningen mot demokratin kommer från missnöjda medborgare, enligt den nya demokratiutredningen. Men i själva verket angrups demokratin främst uppifrån, skriver Kjell Östberg. Foto: MATS STRAND, PONTUS ORRE
Alice Bah Kuhnke   Alice Bah Kuhnke Foto: ANNA TÄRNHUVUD

I går presenterades en ny demokrati­utredning, Delaktighet och jämlikt inflytande (SOU 2016:5). Uppdraget har varit att hitta former för att öka medborgarnas inflytande mellan valen.

En gedigen antologi sammanfattar forskningsläget: Partierna har tappat medlemmar; förtroendet för de politiska partierna är lågt; röstning och inflytande är socialt segregerat; professionella politiker och lobbyorganisationer har ökat sitt inflytande på medborgarnas bekostnad.

Utredningens slutsatser är likväl att demokratin står stark.  De konkreta förslagen är modesta: förbättrade medborgardialoger och ökade möjligheter till folkliga initiativ i politiska församlingar är några.

Det gäller mer att stämma i bäcken. Den största utmaningen mot demokratin kommer från missnöjda medborgare, heter det i en av undersökningarna.

 

Men det är att vända allt upp och ner. Demokratin angrips i dag framför allt uppifrån.

Partiernas ökade centralisering och professionalisering är knappast resultat av tryck underifrån. Det har drivits fram av en politikerkast som vandrar mellan politiska uppdrag, näringsliv och politiskt konsulteri.

Makt har successivt flyttats från politik till marknad.  Den folkligt förankrade välfärdsstaten har krympts och integrerats i marknadsekonomin. Kraftigt sänkta skatter i kombination med budgetlagar har i stort avskaffat utrymmet för sociala reformer. Den makroekonomiska politiken har överlåtits till ekonomer i en Riksbank, oberoende av demokratiska beslut.

Utvecklingen är genom ECB, Europadomstolen, IMF och EU:s ökade makt än tydligare internationellt.

 

EU:s konstruktion, med en rad olika institutioner utan klart maktcentrum där partierna saknar tydligt inflytande står i motsättning till den typ av parlamentariska demokratier som länge utgjort idealet för den liberala demokratin. Någon öppen demokratisk beslutsprocess med majoritetsbeslut i politiskt valda och tillsatta församlingar existerar inte inom EU.

När EU:s handelskommissionär Cecilia Malmström tillfrågades om hon inte tog intryck av de massiva protesterna mot det nya frihandelsavtalet med USA kom hennes svar blixtsnabbt: ”I don’t take my mandate from the European people”. Malmström som är doktor i statsvetenskap, vet vad hon talar om.

Hennes mandat kommer från en ogenomskinlig EU-byråkrati med en överordnad uppgift: att driva igenom den nyliberala politik på vilken EU:s fördrag klart utsagt vilar och vars konsekvenser blivit ekonomiska kriser och social misär i stora delar av Europa. Här väger folkets mening lätt, som det grekiska exemplet visar.

 

Det är i sista hand en del av det globala maktskiftet. Det bekräftas av Alan Greenspans, tidigare chef för USA:s centralbank, raka uttalande att med undantag för den nationella säkerheten spelar det knappast någon roll vem som blir USA:s nästa president. ”Världen styrs av marknadskrafterna.”

Gränserna mellan den formella politiska demokratin och ekonomin har upplösts. Centrala delar av den parlamentariska demokratin har ersatts av ett marknadsstyrt elitvälde.

Detta ger nu vänstern en unik öppning att på nytt resa frågan hur demokratins former ska kunna fördjupas, deltagandet breddas och inte minst utvidgas till maktens hjärta, samhällsekonomin.

Just nu diskuterar den europeiska vänstern en Plan B efter nyliberalismens återvändsgränd. Den bygger på de krav för återerövrad social välfärd och folkligt deltagande som under senare år burits fram av sociala rörelser runt om i Europa.

Demokratin som ideal och viljeinriktning är djupt rotad hos Europas invånare, det är den elitstyrda nedrustningspolitiken som föröder tilliten och urholkar institutionerna.

 

Ökade möjligheter till lokala folkomröstningar i all ära, men när EU:s Jean Claude Juncker underkände den grekiska folkomröstningens kraftfulla nej till fortsatta åtstramningar med argumentet att ”inga demokratiska val kan göras mot EU:s fördrag” är det nog att börja i fel ända.

Utredningen är inte omedveten om sitt begränsade perspektiv och föreslår tillsättandet av en ny maktutredning för att möta de utmaningar som samhället och demokratin står inför. Utmärkt, men låt det bli en makt- och demokratiutredning. Varje utredning som separerar demokratin från makten är dömd att misslyckas.

Kjell Östberg
Senaste nytt
SENASTE NYTT

Kultur

Visa fler
Om Aftonbladet